Jenny Häggblom

Är nu svettig och trött efter rundan idag. Det var SJUKT varmt. Så varmt så man nästan inte kan befinna sig på en bana överhuvudtaget. Men det gjorde vi och nu är jag klar. Puh. Såg på skyltar på väg från Helsingfors att det var 31 grader i luften och 50 på vägen. Varmt med andra ord. Dessutom låg finska viken som en spegel när färjan kom in imorse. Då var man lagom glad. Men faktiskt, det blåste lite på banan.

Banan var en riktig finnebana. Jag slog tillexempel inte mera träklubbor än 3 kanske 4 hål. Resten var järn. Längsta par 4an och enda parfyran som var över 300 meter var 317 meter. Alla andra par 4or var under 300 meter. Så man hade mest wedgar kvar men när självförtroendet nu sitter på dem så gör man som jag gjorde på 10an idag, sänker inspelen. Då gjorde jag eagle igen. Jag har aldrig sänkt så mycket inspel som detta år, faktum är att jag aldrig tidigare sänkt inspel förrän i april på Mallorca när jag sänkte mitt första, och nu är jag kanske uppe i 5st. Så självförtroendet stiger!



Detta var det mest "spektakulära" hålet men det var inte så svårt. En enkel järn fyra ut förbi vattnet på höger sida och sen in och putt i. Det är min spelplan för hål nr 6!

Nu skall jag göra allt som hör till dagen-innan-tävling-rutinen så skall jag krossa banan imorgon!