Jenny Häggblom

Måndag igen, återigen denna måndag som kommer varje vecka vare sig man vill eller inte. Nåja, den här dagen har ju snart gått så snart är det tisdag och sen är det snart helg igen.

Kom hem klockan 15 idag efter att jag skjutsat mamma till båten, hon är på väg till Åbo med ett gäng från jobbet på arbete. Så hon kommer hme imorgon, pappa ligger i soffan så han är hemma. Själv var jag och bokade mig till Sverige för imorgon. Då skall jag till Uppsala och träffa Lisa, men jag hinner med en del shopping också, har en lång lista som skall betas av. Sen ska jag se om jag inte hinner med något till mig själv också, men det är inte så viktigt.

Har broderat ganska mycket senaste två dagarna. Nu är en figur helt klar på broderiet. Det kanske är gammalmodogt att brodera men jag tycket att det är tankeskingrande och tids"påsnabbare" om man har tråkigt. Speciellt såna här dagar när det är trist väder. Ifjol vintras så broderade jag ganska mycket i Halmstad för att få tiden att gå emellanåt, då jag inte hade så mycket i skolan. Och nu har jag typ ingenting så jag anser mig ha tid att brodera lite. Det åker med till Halmstad om jag inte är klar före det. :)

Imorgon så åker jag som sagt till Uppsala.

Idag när jag kom hem så satte jag igång tvn och kollade in Matmissbrukarna, där en 19årig tjej missbrukar mat på det sättet att hon lagade mat, i mängder och tycket om att laga mat, hon var riktigt duktig och ville starta eller i alla fall jobba på restaurang, men (och det är ett stort men), hon vägra äta det själv. Det enda hon åt var (för hon var inte anorektiker), stenhårt stekta korvar (stekta i olja), pulver-potatismos, bröd och pommes frites och chips. Hon saltade dessutom allting massor.

En nutritionist hjälpte henne med ett wake-up call och då fick hon reda på att hon under ett år åt salt för 3 personer och hon åt totalt 2 kg kol från den stekta korven. Vilket ger ökad risk för blodsjukdomar respektive cancer.

Men vad jag villa ha sagt var att hon sa en sak som jag tänkte på, och kan relatera till, hur kan man vara rädd för mat som alla andra kan äta? Det är absurt. Jag är rädd för mat och det var hon också, men det enda som vi behöver här i världen för att leva är att äta, men i propotionella mängder förståss. Men det är absurt.

Nu gick allt bra för henne och hon klarade av att äta en måltid med familjen som hon själv lagat. Så det gick bra men det var en intressant resa som hon fick göra. Kom nog till nya insikter som person.

Jag kommer också till nya insikter om mig som person och om folk runtomkring men mest mig själv.

Nu skall jag gå, men det var dagens måndagsreflektion.

Ha en fin dag!