Jenny Häggblom

Det finns något som jag inte blir klok på, livet. Det går upp och ner och tar ibland fruktansvärda vändningar, vilket livet gjort under det senaste dygnet. Här i Halmstad är det inget som hänt. Men olyckan som skedde i Överby igår eftermiddag har satt spår i min hjärna och själ. Usch, jag ryser bara jag tänker på det. Jag tänker på de anhöriga till offret samt anhöriga till chauffören (vilka jag känner väl). 

 

H var en go kille som jag under en vinter spelade pingis med, han var en stor inspiration till min spelstil. Han var go och glad hela tiden och en riktig charmknutte som var 4 år yngre än mig. Jag tycker det är förjävligt att livet tagit slut för hans del, lågan har slocknat och han har somnat in för gott :´( 

 

Att en 17-årings låga slocknade och inte en åldrings är otroligt orättvisst, men det är livet. Jag har under de senaste 24 timmarna fått en annan syn på livet, det kan ta slut precis när som helst, ingen går säker här i världen. Så jag kommer göra det som är bra för mig och som jag kan påverka, nämligen mig själv, jag kan inte påverka andra och deras handlingar, jag kan bara påverka mig själv. Det jag kan göra i vardagen för att jag skall må bra och kunna göra (hinna göra) innan livet tar slut, skall jag tänka på varje dag framöver. Varken du eller jag vet när vårt respektive liv skall ta slut, det kan vara nu men även om 70 år, ingen vet. Så gör det bästa av livet är det som gäller nu. Varför spara på någonting eller skjuta upp någonting när man inte vet om man får uppleva det? Nej, gör det här och nu om man har möjlighet. 

 

Jag har dessutom insett att jag vart påväg ner i graven, och det absolut sista jag vill är att mina föräldrar skall behöva gräva ner mig i en kista. Det skulle vara hemskt och jag kan inte leva med den tanken, så nu jävlar skall jag göra vad jag kan för att må ännu bättre och bli frisk för att kunna göra det som jag verkligen vill. Varför skjuta upp till imorgon när jag kan förändra vardagen redan idag? 

 

Minnesvärda tankar som kommer leva med mig, R.I.P Hugo! Och ta han om dig John, jag önskar dig det bästa! :) <3 

 

Kramar