Jenny Häggblom

Igår tittade jag på ett program på SVT 1 som heter "Fett, fusk och frosseri". Det är ett danskt program där det är 2 personer som är ute och granskar den danska marknaden och det danska livet, anledningen till detta är att den danska befolkningen bara blir fetare och fetare. På den här resan är en person som inte har det minska tillstymmelse till att minska på vare sig socker eller fett i sin kost, trots att han haft en hjärtinfarkt i relativt ung ålder. Han är anti allting, men under resans gång så får han upp ögonen för olika saker som han inte tänker på eller som han tidigare tycket vart bull-shit. I förra avsnittet så behandlades ekologisk mat, och den här mannen fick en aha-upplevelse och började sedan, på egen hand, att införskaffa ekologiska ägg istället för "fram-producerade". 

 

I detta avsnittet så gick programmet in på butikerna och deras medskyldighet till den ökade fetman i Danmark. Tyvärr, måste man nog säga, så är det inte enbart Danmark som råkar illa ut vad gäller den här biten. Det är mer eller mindre ALLA butiker som har denna typ av marknadsföring när man skall handla. Det handlar om att sälja så mycket sött och fett som möjligt, utan att konsumenten vet om att hon/han faller för trycket. 

 

Programmet gjorde en lista med 10 tänkbara, farliga, fällor som livsmedelsbutikerna gör för att få oss att köpa mer och mer skitmat (om man ens kan kalla det mat). Listan lyder som följer: 

 

10. Exponering tidigt. 

När vi kommer in i en livsmedelsbutik så är vi köpvilliga, då förekommer de produkter som butiken vill sälja ut. Ofta är dessa produkter billiga och extremt synliga. T.ex. så kan det vara läsk eller kakor som förekommer i en tunna eller ställning direkt innanför dörren till butiken. 

 

9. Köp mer - spara mer. 

Det förekommer ofta många erbjudanden på sötsaker i butiken. Det kan vara ta 3 för 15 kr, eller ta 5 spara 20 kr. Det kan vara chips, läsk eller styck-godis som har denna typ av erbjudanden, tyvärr frekvent förekommande. 

 

8. Större storlekar. 

Kundvagnarna är stora och detta får oss, enligt undersökningar som tas upp i programmet, att köpa mera. Ofta mera av det som inte är så hälsosamt, dvs sött och fett. 

 

7. Produktplacering. 

Hur butikerna placerar sina produkter är ofta bidragande till hur vi ställer oss till våra inköp, blir det ett impulsinköp. T.ex. så har de på ICA här torkad frukt tillsammans med färsk frukt. Till detta hör att torkad frukt är mycket sötare och mera kaloririk än färsk frukt, dessutom är den torkade frukten mycket biligare än färsk. I programmet hade de ett exempel på Oreo-kakor som var mitt i fruktavdelningen i butiken, dessutom till ett billigt pris. 

 

6. Hyllhöjd. 

Ju lägre hyllhöjd på sötsaker desto större chans/risk för att barn vill ha dessa produkter som inte är så bra för deras hälsa, om det är bra för någon... Att ha en trave med Haribo-nallar på golvet precis innan kassorna, så skriker på uppmärksamheten från barnen om att "vill ha!". Då är föräldrarna trötta och påsen åker ner i korgen/vagnen. 

 

5. Skriver ner på produkten det som INTE finns i.

I programmet så framkom exempelt på en påse godis där det stod "fettfri" med stora bokstäver på framsidan av förpackningen. Godis är inte fettfritt, men genom att märka påsen med den etiketten så är det mera acceptabelt att handla denna produkt. "Men på påsen stod ju att....". 

 

4. Procentsatser.

I marknadsförningen för en produkt så förekommer ofta procentsatser. "30 % mindre socker" är bara ett exempel på ett marknadsförningstrick som bolag använder sig av för att sälja mera. Men frågan man då kan ställa sig är, "mindre än vad?". Om det är (per 100 g i en vanlig produkt) 70 gram socker, så är de i den reducerade varianten ändå 49 gram socker. Alltså, ja mindre, men fortfarande en väldigt hög mängd. 

 

3. Skriver att det är nyttigt.

Fast det inte är det. På viktminskningsbars/-produkter så förekommer ofta hur mycket vitaminer och mineraler de innehåller, vilket vi tycker att är nyttigt. Men, i produkten så förekommer det dolda mänder med socker som man inte vill highlighta och lyfta fram. De brukar också stå att de är gott om protein i dem, men det är ofta inte ett nyttigt och bra protein (vassle/kasein) utan en biprodukt som t.ex. gelatin eller motsvarande. 

 

2. Bilder.

"En bild säger mer än tusen ord", så även i marknadsförningen. Som Haribopåsen med nallar, där det förekommer nallar på framsidan av produkten, den tilltalar barn i större utsträckning då dessa små individer inte kan läsa på samma sätt som vuxna. Ett barn tyder en bild så snabbt och tyr sig till den snabbare än en vuxen person, detta vill också göra att ett barn trugar till sig en godispåse (eller liknande) snabbare än vad den annars skulle gjort om den vart utan bilden. 

 

1. Industrins egen GDA-märkning. 

GDA (general daily amount) är vårt generella energibehov och näringsbehov per dag. Ofta räknar industrin med ett GDA på 2000 kcal, vilket inte är representativt för alla - förstås! Ofta räknar producenten ut ett energiinnehåll för bara en DEL av produkten, som bilden nedan som är från en 0,5 L (500 ml) Coca Cola flaska. Enligt GDA så kommer produkten att innehålla endast 29 % socker av dagsbehovet. MEN hur många är det egentligen som dricker bara en halv flaska om man köper en hel? Vips så kommer sockerhalten öka till nästan 60 procent av dagsbehovet och vi har helt sonika fått i oss mer än hälften av dagsbehovet genom att dricka i oss denna mängd. Producenter har också spelat på denna GDA märkning genom att skriva om satserna till små portioner, t.ex. som programmet tog upp. Där sades att ett paket TUC-kex, hade en portionsstorlek på 18 g (i detta fall motsvarades detta med 1 kex). 1 enda kex är nog ingen nöjd med när det kommer till fika eller liknande, ofta äter man mera än så och helt plötsligt så har halten av näringsämnen stigit mera än planerat. Vi blir helt enkelt lurade av mängden som står på förpackningen.