Jenny Häggblom

2014-03-30
10:17:48

Främre korsbandsskador - ACL skador
Jag skall idag gå in på den värsta, enligt mig, skadan på knäleden. Jag skall redogöra för forskning i samband med främre korsbandsskador (ACL skador). 
 
Anatomi

För att börja med så skall vi gå igenom knäets anatomi, lite förenklat dock, men ändå. Knäet är en av kroppens viktigaste och största leder, som bör vara starkt i och med att det skall bära upp hela kroppsvikten när vi går och står.

Knäet förbinder låret med underbenet och omfattar knäleden och omgivande mjukdelar. Knäet är också mera utsatt än andra leder då det är placerat mellan kroppens två längsta rörben.

Knäets huvudsakliga rörelser är flexion och extension, vilket betyder böj- och sträckning i leden. Men även en viss inåt- och utåtrotation när leden är flekterad (dvs böjd).

Runt knät finns det senor och ligament som är viktiga för stabiliteten i knäleden. Men för att börja med så finns det en disk i knäet som kallas för menisken, detta är en mjuk och elastisk stötupptagare (som består av fibröst brosk). Meniskerna fördelar därmed trycket över största möjliga yta och bidrar därför till stötdämpningen, därför har den en beskyddande funktion av leden.

Knäleden är försedd med fyra (4) stycken ligament, alla dessa har en avgörande betydelse för ledens styrning och stabilitet. Vi har korsbanden, som är två stycken, ett främre (anteriort) och ett bakre (posteriort) ligament. Det främre ligamentet bromsar lårbenets bakåtglidning på underbenet i alla ställningar av leden. Det bakre korsbandet, förhindrar en framåtglidning av lårbenet i förhållande till underbenet. Vi har även två ligament som löper på knäets insida och utsida också, men de skall vi inte gå in på idag.

 

 

Forskningsrapporten

Jag har läst en forskningsrapport angående skador på det främre korsbandet, även kallat anterior cruciate ligament. Den är skriven av två svenskar som rapporterat en stor svensk studie som handlar om just skador på korsbanden hos fotbollsspelare.

Främre korsbandsskador inom fotbollen sker relativt sällan, bara 0,5-6,0 % av alla kvinnliga spelare och mellan 0,6-8,5 % av alla manliga spelare – beroende på miljö. Knäskador är väldigt vanliga men det är främst korsbandsskador som drar uppmärksamheten till sig. 

Riskfaktorer för korsbandsskador är många, men de brukar bli indelade i yttre- (t.ex. underlag, skor, väder, skyddsutrustning) och inre (t.ex. tidigare skador, ålder, kön, styrka i bål och leder m.m.) faktorer. Dessa faktorer kan sen delas upp förändringsbara (t.ex. kroppsvikten) och icke-förändringsbara (t.ex. ålder). Skadorna på fotbollsspelare är högre i match än vid träning, faktum är att hela 65 gånger högre vid match jämfört med vid träning. En annan riskfaktor hos fotbollsspelare är att en tidigare ACL skada ökar risken för en framtida ACL skada. Kvinnor är mera utsatta för ACL skador än manliga spelare, 3 gånger större risk är det för kvinnor vs män. Även skador sjunker när det kommer till åldern, tjejer drabbas tidigare av skador på korsbanden än män. Därför har man i studien fokuserat på kvinnliga spelare i fotboll, för att kartlägga om man kan förebygga korsbandsskador hos unga fotbollsspelare i Sverige (till att börja med).

I studien deltog hela 4564 stycken svenska kvinnliga ungdomsspelare i fotboll. De fick i uppgift att under säsongen 2009 genomföra en tränarledd 15-minuters neuromuskulär uppvärmning vid 2 pass per vecka. Uppvärmningen bestod i övningar som berörde core-stabilitet, balans, styrka och bra knävinklar. Resultaten av studien visade att en minskning av främre korsbandsskador med hela 64 % jämfört med en kontrollgrupp. 

 

Slutsats

Så man kan konstatera att en kort och effektiv uppvärmning under två träningar i veckan kan reducera risken för främre korsbandsskador hos kvinnliga spelare. Man kan även applicera denna träning på andra idrotter och inte bara fotbollsspelare, t.ex. hockey- och golfspelare kan också dra nytta av denna träning och minska riskerna för skador i framtiden. Svenska damlandslaget i fotboll, under ledning av Pia Sundhage, genomför denna typ av träning. 

 
Ref:
Waldén, M. & Hägglund, M. (2012). Knee injuries - diagnostics, treatment and prevention. Dansk Sportsmedicin, 4(16), s.24-26. 
 
Här i Sverige har man efter denna rapport och studie så har man satt ihop en app som heter "Knäkontroll" och finns att hämta gratis från Appstore/Androidmarket, och är gjord i samband med Svenska Fotbollsförbundet, SISU Idrottsböcker och Folksam. 

Kommentar:
#1: MAM

Intressant!! Bra att de delar med sig av den kunskapen på officiella medier. Kram :)

2014-03-30 @ 12:29:18
Kommentera inlägget här:
Namn: Kom ihåg mig?
Mailadress:  
Bloggadress:  
Kommentar: