Jenny Häggblom

Idag hade jag ingen direkt motivation och ork för att genomföra mitt gympass. Efter frukost så lade jag mig på köksmattan och jag kunde nästan ha fastnat där om jag inte övertalat mig själv om fördelarna med att träna även denna dag, som planerat. Ibland kommer dessa dagar, för oss alla, och det är då man måste vara psykiskt stark för att stå emot frestelserna (som i mitt fall, skippa träningen). Det som fick mig att vända denna negativa tanke till att jag faktiskt tog mig an gymmet och fick ett riktigt bra träningspass, var mina långsiktiga tankar. Precis som jag skrev om igår. Utan dem så skulle jag troligen blivit på golvet men Nyhetsmorgon på tv:n och kaffet i kastrullen. "What I do today, will give me some energy tomorrow but even more the next week and later on".

 

Tänkte skriva lite om kolhydraternas roll när det kommer till träning och varför de är bra att INTE skippa kolhydraterna i kosten: 

Kolhydraters roll för muskeluppbyggnad

Kolhydrater är ett av de näringsämnen som vår kropp vill ha varje dag. Enligt 2005 års rekommendationer från USA (DRI 2005) har man angett att vuxna och barn behöver inta omkring 130 gram kolhydrater per dag, detta är baserat på mätningar av hjärnans behov av glukos. Men i praktiken blir dock rekommendationerna högre för att det skall stämma med rekommendationerna för fett och protein. Enligt de nordiska rekommendationerna (NNR 2004, SNR 2005) så förespråkas 50-60 E% kolhydrater (d.v.s. 50-60 % av rekommenderat dagligt intag av alla näringsämnen).

Kolhydrater är viktiga för kroppen av bl.a. följande skäl:

- glukos är det bränsle som lättast kan användas som energikälla av alla celler

- hjärnan och andra nervvävnader, liksom röda blodkroppar, måste ha tillgång till glukos

- om icke tillräcklig mängd kolhydrater intas, måste glukos bildas från protein genom glukoneogenes, vilket leder till ökat proteinbehov eller förlust av vävnadsprotein

- ketos som blir följden av fettförbränning med otillräcklig kolhydrattillförsel på grund av ansamling av ketonkroppar i blodet kan innebära risker på lång sikt 

Kolhydratfri eller kolhydratfattig kost (low-carb diet) måste av ovan nämnda skäl betraktas som ett ofysiologiskt tillstånd för människan, som vi emellertid kan överleva genom en långtgående adaption av metabolismen.

Kolhydrater används i kroppen som energisubstrat, speciellt vid hög-intensiv träning då syretillgången är begränsad. Kolhydrater hjälper också till att bibehålla muskelprotein, vid låg tillgång på kolhydrater så kommer kroppen att använda muskelprotein för att få tillgång till energisubstrat till bl.a. hjärnan i form av glukos. Det centrala nervsystemet kräver en strid ström av kolhydrater för att fungera optimalt. Om kolhydrater inte intas, via t.ex. en kolhydratfattig kost, så kommer muskel- och leverglykogen minska och negativt påverka prestationer i korta anaeroba träningsformer och även längre, intensiva aeroba aktiviteter.  

Referenser:

Abrahamsson, L., Andersson, A., Becker, W., & Nilsson, G. (2006). Näringslära för Högskolan (5:e upplagan). Liber AB, Stockholm.

McArdle, W. D., Katch, F. I., & Katch, V. L. (2010). Exercise Physiology, Nutrition, Energy, and Human Performance (7th edition). Lippincott Williams & Wilkins, USA. 

 

 

Tänkte även ge lite bilder på olika hoppreps-övningar som jag gör varje pass jag kör. Bra och roliga övningar som tränar igenom kroppen bra, speciellt innan passet!