2014-05-12
10:35:42
Näringslära del 3: Proteiner
Idag skall vi gå in på näringsämne nummer 3 på in lista; Proteinerna.
Uppbyggnad
Proteinerna är uppbyggda av 20 olika enheter som kallas för aminosyror. En aminosyra består av en COOH grupp och en aminogrupp, bindningen mellan dessa två enheter kallas för en peptidbindning. Om två aminosyror är sammanbunda till en enhet så kallas denna för en dipeptid, tre sammanbundna aminosyror ger tripeptid, och om många aminosyror (flera än tre men kan vara flera 1000) är sammankopplade så kallas de för polypeptider. Ett proteins form och egenskaper bestäms av dess olika struktur. Ett protein kan ha fyra olika strukturer, primär- sekundär-, tertiär-, och kvartär struktur.
Av dessa 20 olika aminosyror så är 8 (ibland 9, beror på litteratur) essentiella. Att en aminosyra är essentiell innebär att den inte kan "sytentiseras" i kroppen utan måste fås genom kosten. Aminosyrorna har många olika funktioner i kroppen, bland annat fungerar de som byggstenar men de har även flera viktiga funktioner.
Funktioner
Proteinerna har flera olika funktioner i kroppen som jag nämnde ovan. Bland annat fungerar de som enzymer (ex. ribonukleas), hormoner (ex. insulin, tillväxthormon, TSH och ACTH), transportprotein i blodet (ex. för hemoglobin, lipoproteiner), kontraktila proteiner i musklerna (aktin och myosin). Vissa proteiner fungerar även som ett skydd för kroppen, bl.a. immunoglobuliner (antikroppar) och cytokiner. Men främst förknippar vi proteinerna med celluppbyggnad för musklerna, speciellt bland idrottare och atleter.
Förekomst och rekommendationer
Proteiner förekommer i nästan alla livsmedel i mer eller mindre grad. Vi har två grupper av proteiner, animaliska och vegetabiliska proteiner. De animaliska proteinerna kan vara bl.a. kyckling, kött, fisk och mjölk. De vegetabiliska proteinerna, bl.a. ärtor linser och spannmål. Bra källor till proteiner i kosten kan vara kött, fisk, ägg, mjölk, ost, och för vegetarianer så är det viktigt att få i sig ärtor, linser och bönor. För att få i sig alla essentiella aminosyror så rekommenderas att man skall äta mjöl, gryn och bröd.
Rekommendationerna för hur mycket protein vi bör konsumera går mycket isär. Världshäsloorganisationen rekommenderar att vi bör få i oss 0,75 gram per kilogram kroppsvikt, så en 80 kg person bör äta ca 60 gram protein per dag. Genomsnittssvensken får dock i sig omrking 100 gram protein per dag, så brist på protein förekommer sällan. Livsmedelsverket rekommenderar att vi bör äta 10-20% av all daglig energi från proteinerna.
Muskelbyggning kräver ofta mycket större proteinmängder än 0,75 gram, men det behövs även kolhydrater och fetter för att få ut effekten av träningen och proteinerna. Så fort min uppsats granskats och godkänts för publicering så kommer jag att länka den här och där kan ni läsa mera om proteintillskott och proteinbehov för idrottare och motionärer!
Nästa avsnitt kommer att beröra Vitaminer och mineraler, det kommer också att bli det sista inlägget vad gäller kosten för denna gång!
Källor till ovanstående fakta:
Abrahamsson, Andersson, Becker och Nilsson (2006). Näringslära för Högskolan
Livsmedelsverket (2014). www.slv.se
Jeukendrup & Gleeson (2014). Idrottsnutrition för bättre prestation
Kommentera inlägget här:
