Jenny Häggblom

En nyligen utgiven studie från tidskriften Journal of Strength and Conditioning Research, har undersökt effekterna av en termins fysisk aktivitet (2 gånger per vecka) under skoltid för college-studenter. Resultatet är väldigt positivt!

Bakgrund:

Fysisk aktivitet för vuxna rekommenderas på en medel-intensitet till 150 minuter per vecka för att hälsovinster skall ges. Förstås ökar vinsterna med en ökad mängd träning, upp mot 300 minuter per vecka. Tyvärr, så kommer de flesta vuxna inte upp i den mängd fysisk aktivitet som behövs, visar en studie från 2010 (Centers for Disease Control and Prevention, CDCP). Orsaken till den minimala fysiska aktiviteten är oftast brist på tid – visar en studie från 1994 (Godin et al.).

Regelbunden träning kan hjälpa till att minska risken för metaboliska faror, såsom glykemisk kontroll och insulin tolerans. Den träningsform som verkar ge mest effekt är den kombinerade träningen av dels långvarig uthållighetsträning, och dels hög-intensiv träning som kräver ATP.

I skolan finns det ofta en uppsjö valbara kurser där t.ex. aktivitetskurser eller frilufts-kurser anordnas under en termin. Dessa kurser brukar oftast ges under enbart en termin, som då omfattar 12-14 veckor av lektioner, och brukar bestå av 1-2 träffar per vecka.

1897 infördes hälsolära i skolan, men det var först på 1900-talet som den sk Linggymnastiken tog fart på riktigt i Sverige. Friluftsdagen tillkom vid lärovärken 1928 och vid folkskolan 1942. Först på 1950-talet så började forskningen att styra undervisningen och Linggymnastiken fick börja ge vika. På 1970-talet så kom gymnastiklektionen att likna föreningsidrotten. 1980 så blev "gymnastiken" till "idrott" på schemat (1). 

Som förståerligt är, så möter dessa 2 lektionstider inte kriterierna för att uppnå minimal mängd fysisk aktivitet per vecka (150 minuter enligt CDCP) då lektionerna varar totalt sett i ca 100 minuter per vecka. Frågan är då om man kan uppnå fysiska förbättringar hos studenter baserat på en extra kurs under skoltid och under enbart en termin? Den här studien valde att undersöka just det, där de använde män (20 st) och kvinnor (59 st) från ett universitet i USA och kontrollerade fysiologiska markörer både före och efter terminen och kursen.

Metoden:

Studien pågick i 14 veckor, dvs under en termin för dessa studenter. Studien analyserade fysiologiska markörer (hjärtfrekvens i vila, blodtryck både systoliskt och diastoliskt i vila, vikt, % kroppsfett) och även några prestationsmarkörer (handstyrka, armhävningar, sit-ups, step-up test vilopuls).

Deltagarna var mellan 18-25 år gamla och deltog enbart i en termins fysisk aktivitet (14 veckor).  79 deltagare slutförde undersökningen och inkluderades i studiens resultat.

Exklusions-kriterium var att studenter inte fick delta i något lag på universitetet (t.ex. football), eller ha någon skada så att de inte skulle kunna delta till 100 % i studien.

Fysisk kondition, dvs markörerna, kontrollerades före testet och sedan efter testet och gav ett resultat som analyserades.

Undersökningen hade 14 veckor, där man genomförde 100 minuter/vecka (2x50 minuter) som fysisk aktivitet. Denna aktivitet bestod av lätta, okomplicerade aktiviteter som skulle kunna inkluderas i en aktiv fritid (t.ex. hopprep, jumping jacks, armhävningar). Kursen som deltagarna hade var inte baserat på tidigare akademiska resultat och gav en godkänd eller icke godkänd examen.

Varje lektion var uppbyggs på samma sätt, dvs 5-10 minuter uppvärmning, 30-40 minuter träning och 5-10 minuters nedvarvning – totalt 50 minuter.

Resultat:

En signifikant sänkning av vilopulsen noterades. Ingen annan fysisk parameter (blodtryck, kroppsvikt eller % kroppsfett) förbättrades signifikant. Däremot kunde man se tydliga förbättringar i greppstyrka, armhävningar och sit-ups, och en minskad vilopuls vid step-up testet.

Diskussion:

Denna studie, var enligt forskarna själva, den första studien som genomfördes på studenter under ett så pass kort intervall som 3 månader (14 veckor) och därför ifrågasattes om man kunde se skillnader i dessa parametrar på så pass kort tid.

Resultatet tyder på att man faktiskt kan se fysiska förbättringar på bara en 1 termins kurs, vad gäller de fysiska förmågorna hos studenter.

Dock skall det noteras att olika variabler kan ha påverkat resultatet; bl.a. att erfarenheten från tidigare fysisk aktivitet var olika då oerfarna lättare förbättrar sina resultat än en bättre tränad individ. En annan svaghet med studien, som kan ha påverkat resultatet, är att man inte räknade in annan fysisk aktivitet som genomfördes på fritiden (dock uppgav många deltagare att de inte genomförde annan aktivitet på sidan om och därför valt att delta i kursen för att röra lite på sig under varje vecka). Studien kontrollerade inte kosten, stressen eller andra aktiviteter innan testerna.

Slutsats:

Studiens slutsats är i alla fall, att college-studenter drar nytta av att ta en extra klass fysisk aktivitet för att förbättra sina fysiologiska markörer och bli starkare. Även om inte blodtrycket sjönk, så kan man ofta inte säga något under så pass kort tid eftersom det påverkas först under en längre tids fysisk aktivitet (över 3 månader).

Den generella slutsatsen, som studien drar, är att träning är viktigt som en del av en stressig vardag och bör uppmärksammas och uppmuntras på alla möjliga sätt!

Referenser: