2015-01-05
13:05:40
Sötaste, godaste och älskade Chokladen - äta för hälsa eller ohälsa?
I dagstidningar, magazin, notiser och även löpsedlar handlar ibland om samma sak. Men det går i vågor. Ibland är det mera frekvent förekommande, ibland mer sällan. Senast i går morse så såg jag en artikel i Aftonbladet om just detta ämne och hur positivt det var för hälsan. Det jag pratar om och kommer att grotta ner mig i här är det ljuvliga ämnet: Choklad.
Typiska rubriker som vi matas med i medierna, men äger det verkligen substans?
För att börja någonstans så, vad består choklad av?
Kakaobönan i sig, som choklad urspringer ifrån, består av mer än 400 olika kemikalier. Ungefär 1/3 av fettet i kakaobönan är oleic acid (samma fett som ger olivoljan dess namn). En annan 1/3 består av stearic acid (ett mättat fett, men höjer inte kolesterolhalten för att kroppen kan omvandla det till oleic acid). Choklad består också av palmtitc acid (en mättad fettsyra som inte ökar kolesterolhalten). Choklad höjer alltså inte kolesterolhalten har studier visat.
Flavonoider (flavonoids) är vanligt förekommande i kakao. Bl.a. polyphenoler men viktigare är flavonoiderna, som är en grupp kemikalier som har en skyddande effekt av chokladen. Flavonoider är förekommande i många typer av föda (bl.a. äpplen, körsbär & svart te) men mörk choklad står för den största källan.
Choklad har höga halter av aminosyrorna trypthofan, fenylalanin och tyrosin. Två av dessa aminosyror är prekursor till vårt stresshormon adrenalin och dopamin. Det är här som forskare kommit fram till att choklad kan ge känslor av lugn, då dopamin har den effekten på hjärnan. Choklad består även av två olika kemikalier som har samma effekt som koffein, vilket kan ge effekter som att hjärtat rusar snabbare.
Vad säger forskning om choklad och hälsa?
I en studie som man gjorde (forskare från Italien och Skottland) så matade man frivilliga testpersoner med mörk choklad, mjölkchoklad eller mjölk- och mörk choklad. Studien visade sedan att mörk choklad ökade blodets antioxidantaktivitet, men mjölk (i chokladen eller i glas) förhindrade effekten. En annan studie i Finland och Japan fann att mörk choklad minskar LDL oxidationen medan HDL (det goda kolesterolet) ökade. Där kunde man också se att vit choklad inte hade några fördelar.
100 gram mörk choklad visade sig i en studie från Grekland, snabbt förbättra den endotela funktionen (vilken producerar NO som gör så att blodkärl vidgas och som håller dess väggar mjuka) Även andra studier har visat sig haft samma resultat. Tyskar kunde till och med finna att en flavonoidrik kakao kan motverka den endotela dysfunktionen som uppstår vid rökning. Detta kan till och med leda till att choklad kan minska blodtrycket. Men detta skall tas med en nypa salt eftersom det enbart skedde direkt och en annan studie på 101 personer hade ingen effekt av choklad och minskat blodtryck.
Alla studier som jag skrivit om ovan, och redogjort resultatet ifrån, har alla pågått under kort tid och på enbart ett fåtal individer. Så man kanske kan dra slutsatser från dessa - men man skall ta resultaten med en nypa salt. Studier kan ha måga positiva effekter på häslan, men när man ser på detaljer så kan det ha helt andra effekter. Många av studierna ovanför har använt 100 gram choklad (mörk choklad). Detta motsvarar ca 1/2 platta choklad (av Marabou för storlekskänslan). Genom att äta så pass mycket choklad så får man i sig omkring 500 kcal extra vilket i det långa loppet motsvarar ca 1 pounds viktökning per vecka. Det finns alltså inte några långsiktiga fördelar med att äta choklad.
En jämförelse mellan mörk och vit choklad:
Mörk choklad kan bestå av enbart ett fåtal ingredienser, t.ex. kakao, kakaofett (kakaosmör) och ex. råsocker. Mörk choklad skall inte innehålla någon mjölkprodukt, men kan däremot innehålla t.ex. vanilj eller sojalecitin (för konsistensen).
Mjölkchoklad, består till grunden av mörk choklad, men skillnaden till den mörka chokladen är att mjölkchokladen (som namnet antyder) innehåller en mjölkprodukt.
Vit choklad innehåller inte något kakaopulver, utan är istället baserad på kakaofett, socker, vanilj och mjölkprodukter.
Den av dessa som är nyttigast är inte vit choklad, eftersom forskning menar att kakaon är det nyttiga i chokladen och då den inte består av kakao (enbart kakaofettet) så pekas den ofta ut som den minst nyttiga chokladen. Ju större andel kakao som finns i produkten, desto mindre utrymme finns det för socker. Procenttalet som står på en produkt (t.ex. 70 %) står ofta för hur stor andel av chokladen som kommer från kakaofrukten (kakao och kakaofett sammantaget). Om choklad är nyttigt för en person, bestäms helt och hållet på typen av choklad och hur mycket man äter.
Mörk choklad med en hög kakaohalt har den högsta halten av polyfenoler, även om alla choklader har olika polyfenolhalter. Så halten av kakao i en choklad är enbart en guide till ett polyfenolinnehåll.
Slutsats och konklusion:
Som slutsats kan alltså, som studier också sagt, att choklad kan stilla ett behov här och nu, men i det långa loppet så hjälper det inte speciellt mycket för hälsan. Om man inte gör av med lika mycket kalorier som man intar när man äter choklad, så kan de sätta sig runt magen som extra kilon vilket sällan prefereras i dagens samhälle. Så min personliga slutsats är således, ät choklad om du verkligen vill - men se då också till att du rör på dig i motsvarande mängd (100 gram choklad motsvarar ca 1,5 timmes medelmåttig promenad enligt mabra.com). En annan variant är annars att äta kakao som smaksättare i t.ex. proteinpudding eller i havregrynsgröten.
Inte världens bästa choklad (Marabou) enligt studierna ovan. Undvik choklad om du inte vill riskera en viktökning.
Källor till informationen:
Cooper, KA., Donovan, JL., Waterhouse, AL., & Williamson, G. (2008). Cocoa and health: a decade of research. British Journal of Nutrition, 99, s. 1-11.
Matvett.se () Skillnaden mellan mörk-, vit- och mjölkchoklad.
Ferrari, N. (2009). Chocolate and your health - guilty pleasure or terrific treat? Harvard Health Publications, Mars 3.
Kommentera inlägget här:
