Glada vappen (som man säger i Finland)! Eller som man säger här, Glad Valborg och 1:a Maj!
Från valborgsbrasan som brukar färdas längs Nissan (ån) under kvällen!
Vi människor är nog ganska lättlurade. Jag kollade på Halv 8 hos mig ikväll och fastnade i hur mycket ost det egentligen är i ostbågar. Eftersom jag är den jag är, alltså en som vill hitta svar, så började jag surfa in på både OLW och Estrellas hemsidor för att kolla upp detta. Jag fann inte så mycket information men på en annan sida, på Allt om Vetenskap, så fann jag att ostbågar består av majsmjöl (ihoptryckt i ett rör) där det sedan, efter en process där ostbågen i princip är klar, sedan sprayas med ostarom och andra ämnen innan det går till förpackning och sen ut i butiken. Varpå vi sedan köper den.
Jag började kolla in sortimentet och kom fram till att 1) jäklar vad produkter dessa företag säljer och 2) detta inläggs huvudfokus, lurendrejeri. Jag kollade på nötterna, ganska intressant eftersom ingen av dessa två företag ens har naturella nötter (utan salt eller sånt) i sitt sortiment. När jag kollade vidare på innehållsförteckningen så slogs jag av skillnaden mellan OLW och Estrella gällande Chilinötter - klassikern på bardisken.
OLW har t.ex. ingen chili i sina nötter, vilket....
...däremot Estrella har. Fast det kommer på typ 11 plats bland ingredienserna. Men bättre än OLW - men inte bra.
Sedan kollade jag också på honungsnötterna, det var också ganska intressant. Inte för att det var "sämre" (beroende på glasögon) så var det snäppet bättre. Se bilden:
Det innehåller i alla fall 2% honung per 100 gram (typ 2 gram). Hmmm...
Hur lättlurade är vi inte, köper det som står på paketet och äter med god aptit. Jag har vart exakt likadan. Jag har många gånger köpt grisen i säcken så att säga, men jag har lärt mig (på både gott och ont) att stanna upp och kolla ingredienslistan när jag väl står där i butiken - jag har igen det senare i livet.
Så mitt tips till er är därmed:
Kontrollera en gång extra vad du sätter i dig, ta en minut eller två extra när du väl står där och dividerar vilken produkt du skall köpa. Ju färre ingredienser i listan - desto bättre produkt - rent generellt. Kolla också t.ex. hur många apelsiner det går på 1 liter juice eller hur många procent vitlök en vitlöksbaguett egentligen innehåller, kan man göra det bättre själv (köpa naturell och laga eget på 5 minuter?).
// Jenny
Don't let anyone ruin your day!
Härlig seger med 1-0 igår mot Elfsborg! Första 3-poängaren för säsongen! #härligt
Idag har det vart allt från träning till skola till jobb. Började med ett tungt benpass, persade i marken (2a på 92,5 pannor) och körde 4 set med 3or på 70 i frontböjen. Det går bra!
Sen var det skola och det blev ett enda rabalder. Så vi går vidare till jobbet som slutade lyckligt! Nu är jag hemma för en lugn kväll hemma i studievrån. I morgon är det dags för pre-defense mellan 10-17 och sen jobb em timme mellan 18.30-19.30. Gött!
Nu ska jag öva på min defense inför morgondagen!
Solong!
//Jenny
Vilka sötningsmedel finns?
Sackarin
Sackarin är ungefär 300 gånger sötare än socker men har en bitter eftersmak.
Cyklamat
Cyklamat förbjöds 1969 för att man trodde det kunde framkalla cancer i större utsträckning. Cyklamat marknadsförs fortfarande i ungefär 50 länder, inkluderat t.ex. Kanada (6) och USA (4). Cyklamat blir inte helt metaboliserat i kroppen och kan omvandlas till cyclohexylamine, en potentiell cancerframkallare, som också kan ha negativa kardiovaskulära effekter (4).
Aspartam
Upptäcktes 1965 av James Schlatter. Aspartam består av två aminosyror, fenylalanin och asparginsyra. Aspartam kan metaboliseras i kroppen och är därför inte kalorifritt (4kcal/g). Aspartam är ungefär 200 gånger sötare än socker vilket gör att en minimal mängd aspartam behövs för att söta t.ex. en dryck vilket då gör att den bli nästintill kalorifri (6). Man har trott att aspartam kan öka fenylalanin-halten i blodet vilket skulle kunna arbeta emot neurotransmittorernas syntes i hjärnan. Men i en studie så har man sett att fenylalanin-halten var lägre än nivån för upptäckt i alla blodtester både före och efter en konsumtion av aspartam (4).
Acesulfam-K
Liknar på både sackarin och cyklamat i både struktur och smak (6). Acesulfam-K absorberas i magen och är utsöndrat i urinen utan att bli metaboliserat och ger därför ingen energi till kroppen (4). Acesulfam-K är ca 300 gånger sötare än socker och kan ha en bitter eftersmak (2).
Neotam
Neotam är det starkaste sötningsmedlet på marknaden med sina ca 7000 gånger sötare smak än socker (6).
Sukralos
Är ca 600 gånger sötare än socker (2), är framställt från socker men har ersatt klorin för tre hydroxylgrupper istället (6). Sukralos är ofta kombinerat med maltodextrin vilket gör att det rent fysiskt kan ersätta socker. Ungefär 25% av sukraloset absorberas, men den lilla del som är absorberat blir inte metaboliserat och utsöndras oförändrat med urinen (4).
Taumatin
Söt-smakande plant-protein som smälts ner till aminosyror i magen före det absorberas. Taumatin är ett säkert ämne för människan att inta (4).
Stevia
Traditionellt sötningsmedel i Syd-Amerika. Studier på gnagare har visat att stevia absorberas och degraderas till steviol, vilket sedan undergår vidare metabolism (4).
Är sötningsmedel förknippat med ökad hunger/aptit?
Svaret har med tiden varierat men numera tyder all forskning på att sötningsmedel inte ökar aptiten. 1986 trodde man att glukos minskade aptiten efter konsumtion, i jämförelse med aspartam som man då trodde ökade motivationen att äta och minskade känslan av mättnad. Sötningsmedel har samma belöningssystem som socker. 1993 så undersökte man 15 artiklar på området och fann att bara en rapporterade en ökning i konsumtion av mat, alltså inga bevis för att artificiella sötningsmedel ökade aptiten hos människor (2).
Man trodde förut att aspartam ökade fenylalaning och tyrosin-halten i blodet (aminosyror som slåss med trypthophan för inträde i hjärnan) och oron grundade sig i att denna mekanism kunde minska halten av typthophan i hjärnan och på så sätt stimulera intaget av kolhydrater. Även om aspartam har denna funktion på hjärnan så är den dos som krävs så pass stor att det är nästintill omöjligt att inta; över 500mg/kg hos råttor (2).
I en studie som gjorts där man jämförde vatten, aspartam-, sakarin- eller sukros (socker)-sötad dryck så kunde man se att hungern var högst för de som druckit vatten, lägre för kalorifria sötade drycker och lägst för dem med socker-sötade drycker (4). Detta tyder på att hungerkänslorna inte ökar med sötningsmedel-sötade drycker.
Ökar man mat-intaget när man dricker/äter artificiella sötningsmedel?
Man kan, beroende på sambandet mellan söt smak och kaloriinnehållet eventuellt överäta när man vet att energiinnehållet är lägre i det sötade än vad det annars skulle vara. Människan är skapt till att jaga efter mat och eftersom sötningsmedelsbaserade produkter inte triggar igång mättnads-receptorerna i kroppen på samma sätt som socker gör så skulle det kunna påverka oss människor i att söka efter mera mat och på så sätt överäta kalorier och därmed öka i vikt. Men det finns inte substans för att hungern triggas igång av sötningsmedel som den gör när sockerbaserade livsmedel är konsumerade (6).
Ökat Matintag beror på när min timar in sin konsumtion med sötningsmedel i förhållande till måltider. Alla studier på detta är inte överens, men allting tyder på att sötningsmedel kan minska intaget av kalorier när man tar det mellan måltider, men när man tar det med måltider så har man sett att barn kompenserar för låg-kalori mat genom att öka kalorimängden i maten (d.v.s. äta mera) (3).
I en studie med 6 normal-viktiga män så ersatte man sockerbaserad mat med aspartam och minskade då kaloriinnehållet med hela 25% i maten och minskade totalt dagligt intag av energi med 10% (en tendens mot viktminskning). Alla testpersoner ökade sitt mat-intag när det minskade energin från sockret men det ökade bara med 40% av de ”saknade kalorierna” (4).
Det man kan säga rent generellt är att om man ersätter sötade och energirika produkter med sötningsmedels-baserade produkter (typ vanlig Cola med light Cola) och inte ersätter näringsrika produkter (typ mjölk och juice) så kan man utan problem minska i vikt (4).
Artificiella sötningsmedel, såsom Acesulfam-K, påverkar ”söt-smaks”-receptorer vilket i kombination med något sött (t.ex. godis) kan leda till ett snabbare blodsocker absorbering och insulin-utsöndring och därmed också kunna påverka vikt, aptit och högt blodsocker (3).
Är aspartam farligt?
Nej, inte om man inte lider av sjukdomen PKU (fenylketonuri). Dessa personer har svårt att bryta ned och metabolisera fenylalanin. Förpackningar måste på grund av detta märkas med ”innehåller en fenylalaninkälla” (5). Gränsvärdet för aspartam kan jämföras med mängden 10 burkar light-läsk – om läsken enbart hade vart sötat med aspartam vilket den aldrig är vill säga (1).
Är cyklamat farligt?
Eventuellt så kan diabetiker vara en riskgrupp (5), detta håller forskningen på att undersöka.
Diabetes och artificiella sötningsmedel
En daglig konsumtion av (4)
- aspartam under ADI (acceptable daily intake) har ingen påverka på glykemisk kontroll eller blodfetter hos personer med diabetes
- sukralos under ADI har ingen signifikant påverkan på blodsocker-koncentrationen
- sakarin under ADI har ingen påverkan på blodsockerhalten, eller blodfetterna hos personer med diabetes
- cyklamat under ADI har ingen signifikant påverkan på blodsockerhalten eller blodfetterna
- stevia har ännu inte kunna kartläggas vare sig det är bra eller dåligt, men man har sett att en konsumtion av stevioside kan hjälpa personer med högt blodtryck
Tagen från en sida på nätet som beskrev riskerna (eller de uteblivna riskerna) med aspartam
Alltså, som slutsats:
Icke näringsrika sötningsmedel (som aspartam) stimulerar inte aptiten eller påverkar mekanismerna som reglerar hunger och mättnad.
Man kan som slutsats dra, att den ökade användningen av artificiella sötningsmedel inte har ökat incidensen i fetma och övervikt, men det skulle vara väldigt intressant att se hur världen skulle sett ut om dessa sötningsmedel inte funnits!
Väldigt intressant och se kurvan över BMI om sötningsmedel INTE skulle finnas (6)!
Referenser:
(1) Anki Sundin (2014). Sötningsmedel – Problem eller Lösning? Hämtat från www.ankisundin.se
(2) Benton, D. (2005). Can artificial sweeteners help control body weight and prevent obesity? Nutrition Research Reviews, 18, 63-76.
(3) Brown, R.J., De Banate, M.A. & Rother, K.I. (2010). Artificial Sweeteners: A systematic review of metabolic effects in youth. International Journal of Pediatric Obesity 5(4), 305-312.
(4) Gougeon, R., Spidel, M., Lee, K., & Field, C.J. (2004). Canadian Diabetes Association National Nutrition Committee Technical Review: Non-nutritive Intense Sweeteners in Diabetes Management. Canadian Journal of Diabetes, 28(4), 385-399.
(5) Livsmedelsverket (2015). Sötningsmedel. Hämtat från www.livsmedelsverket.se
(6) Yang, Q. (2010). Gain weight by ”going diet?” Artificial sweeteners and the neurobiology of sugar cravings. Yale Journal of Biology and Medicine, 83, 101-108.
Med rätt typ av träning och med rätt typ av kost så ser man snabbt resultat. Det kan jag intyga! Jag har gått på mitt schema slaviskt i 5,5 vecka och jag ser redan, eller har sett varje vecka, att det går snabbt framåt!
Den här bilden symboliserar min framgång i gymmet! Varje färg innebär vecka 1-5 (serie 1-5) och varje stapel innebär vilken vikt jag haft under vilken typ av övning. Noterbart är att jag gjort lika många repetitioner alltid!
(Dips kunde jag inte göra utan gummiband första veckorna men nu kör jag med +5kg i ett bälte runt midjan)
Med rätt hjälp, med rätt träning, och med rätt attityd så kommer man långt! Men man skall vara medveten om att det kommer platåer i sin träning, men det är just då som det är tydligt vem som är stark nog att kämpa vidare och ta sig vidare till nästa steg. Idrottspsykologi handlar det om!
Jag har bestämt mig för att tävla om 1 år. Jag hade tänkt tävla i Fitness Five, en styrketävling i 5 delar (bänkpress, knäböj, dips, chins och bicepscurl) under 80 sekunder på en given vikt (relaterat till kroppsvikt). Med den här utvecklingen, som inte kommer att fortsätta såhär värst länge till, så kommer det gå bra!
// Jenny
På inrådan från min f.d. golftränare här i Halmstad så har jag satt mig in i snacks som är vanliga på golfbanor men även vanliga bland ungdomar i övrigt. Det handlar om muslibars och energibars som finns i butikerna i drivor.
Jag har valt några av de vanligaste snacksen som förekommer på golfbanan, i detta fall (men som kan appliceras på vardagen och ungdomar över lag), och jämförde det med en vanlig banan. Jag landade på följande resultat:
Jämförelse mellan några av våra vanligaste energibars i butikshyllorna.
Det som man kan se, är att energibars INTE är att föredra på banan - såvida det inte är sista hålen och man behöver en extra energikick inför sluttampen. Men under en runda, Nej! Å andra sidan är det nästan så att en Snickers eller Kexchoklad är bättre om man vill ha snabb energi under slutet av rundan.
Jag har valt produkter som är relativt billiga och vanliga. Varningen är att de flesta av dessa produkter har en symbol eller logo på något bra, t.ex. Nature Valley som har PGAs loga på förpackningen. Detta är mycket missvisande enligt mig då produkten inte är bra och borde därmed inte förknippas med en så pass hög tour.
Man kan tydligt se att banan är det bästa alternativet av de jag jämfört. De innehåller socker, men det är ett naturligt socker vilket inget av de andra produkterna innehåller.
- Nature Valley innehåller 12 gram socker vilket är nästan 4 sockerbitar per bar!!
- Corny Banan/Choklas innehåller mest ingredienser och mycket extra tillsatt socker vilket INTE är bra, helt klart den sämsta produkten.
- Eat Natural innehåller inte lika mycket socker men väldigt mycket fett, speciellt mättat fett!
- Jordnötter är förekommande på banorna, men det är sällan naturella nötter som förekommer mest därför har jag valt rostade jordnötter. Det roliga är att de innehåller mindre fett än Eat Natrual per portion!
- Banan, helt klart den bästa produkten - What so ever!
Slutsats:
Är banan, eller frukter över lag. Jag rekomenderar banan då det har ganska högt GI och går ut i blodet snabbare än t.ex. äpplen eller päron. Och som sagt, vill man ha extra energikick i slutet av rundan, ta då en kexchoklad istället för produkterna i denna jämförelse - de innehåller bättre produkter än vad t.ex. Corny gör.
// Jenny
Kolhydrater kan vara väldigt svårt. Det kan vara svårt att skilja på alla sockerarter, t.ex. finns det enkla sockerarter (fruktos, glukos och galaktos), disackarider (två enkla sockerarter ihopkopplade) och polysackarider (flera enkla sockerarter ihopkopplade).
För att göra detta inlägg någolunda schematiskt så ska jag börja med att snabbt gå igenom de olika sockerarterna, de kommer ge Dig förståelse när du kommer längre ner i detta inlägg.
Enkla sockerarter/monosackarider
Är antingen Glukos (som även fungerar som kroppens största bränslekälla av kolhydrater), Galaktos och Fruktos (även kallat fruktsocker). När dessa kopplas ihop, så bildar de disackarider vilket gör att de för omständighetens skull också ändrar namn.
Disackarider
Disackarider är sammankopplade monosackarider, de disackarider vi har är sackaros/sukros, laktos och maltos.
Schematiskt kan jag beskriva sammakopplingen som sådan:
Sackaros = fruktos + glukos
Laktos = glukos + galaktos
Maltos = glukos + glukos
Polysackarider
Består i kroppen av stärkelse, cellulosa, pektin och glykogen (vilket är kroppens sätt att lagra glukos, nämligen genom att lagra in glykogen i muskler och lever).
När vi nu pratar om näringsinnehåll så brukar man ofta prata om "varav sockerarter". När det står så på en förpackning så brukar det oftast handla om Disackariderna. Det som är lite felaktigt är att både jag, och många andra med mig, har trott att det handlar om socker (sackaros). Det är inte så. Jag får ursäkta mig själv och krypa till korset. Jag har haft fel. Men i och med detta exempel nedan så kommer jag förklara varför det är så att det inte är socker som menas.
Exempel:
I detta exempel så har jag två bilder, den ena beskriver skillnaden mellan 2 drycker och 1 "fruktburk" och den andra beskriver en frukt. De jag har valt att jämföra är portionsstorlekar mellan de olika produkterna. Informationen kommer från Livsmedelsverkets hemsida.
Jämförelse mellan apelsinjuice (typ Bravo), Pucko (chokladdryck) och en konservburk med anans i juice.
Vad man här kan se är att vad gäller energimängden så är det helt klart bäst med ananasen (om man t.ex. bantar då energiintaget skall vara lågt), men ser man till kolhydratmängden så blir det direkt mycket mera intressant. I apelsinjuicen så finns det totalt sett 19,6 gram kolhydrater, 12,4 av dessa är monosackarider (se ovan) MEN 4,4 är disackarider och samma mängd är sackaros. I 2 dl apelsinjuice finns det alltså 4,4 gram socker!
Jämför man då med Pucko-drycken, så innehåller den exakt samma mängd kolhydrater (19,6 gram) men betydligt mera energi, fett och även protein (mjölkproteinen, typ vassle). Kollar man på disackariderna så blir det intressant nu. Som ni kommer ihåg så består ju disackariderna av laktos, maltos och sackaros. I en mjölkprodukt som detta är så innehåller de alltid laktos (mjölksocker) därför är disackaridhalten högre än t.ex. apelsinjuicen. Sen, när vi kollar på sackaros-halten så innehåller den 5,1 gram socker vilket är snäppet mera än apelsinjuicen. Det som dock skall tilläggas, som jag ser som ett plus med denna produkt, är att den innehåller mera protein än juicen vilket i mina ögon lyfter denna produkt. Speciellt då man ofta (som en person som icke tränar hårt) lackar på proteinmängd per dag. Alltså är Pucko-drycken en bättre produkt än juicen.
Kollar man på sedan på konserven, dvs en portion enligt livsmedelsverket (125 gram) så innehåller den absolut minst energi, men också mest socker. En portion innehåller 8,5 gram socker vilket är nästan dubbelt mot juicen. Ananas är en söt frukt och innehåller en del socker, vilket gör att denna mängd därför är relativt hög.
En apelsin då? Är det bättre än juice??
Svaret är Ja, en apelsin är bättre än juice. Det gäller både energimässigt, mättnadsmässigt och socker-mässigt. En apelsin ger ungefär 0,5 dl jucie eller liknande vilket då gör att man egentligen dricker flera apelsiner än vad man äter vid 2 dl juice. Summa sumarum, är apelsin före juice!
Varför är socker så farligt då??
Socker är naturligt och vi behöver det för att leva, MEN samhället idag äter för mycket socker. I halvfabrikat är det extra tillsatt socker, det förekommer socker överallt vilket gör att vi får i oss för mycket socker redan som det är. Att sedan välja produkter som innehåller extra socker är väldigt dumt i mina ögon. Socker har många gånger i forskningen sammankopplats med fetma, hjärt-& kärlsjukdomar och förstås diabetes typ 2 ("livsstilsdiabetes"). Socker i för stor mängd gör att vi lagrar in mera fett på kroppen än vad vi annars skulle göra vilket då ökar risken/sannolikheten för ovanstående sjukdomar.
Summa sumarum
Kolla gärna upp skillnaden mellan sockerarterna, kolla på produkten vad den innehåller och ha i minne att mjölkprodukter innehåller laktos vilket ökar halten "varav sockerarter" i produkten! Alltså, mjölkprodukter är inte farliga utan helt naturliga - såvida de inte är smaksatta eller fullt tillsatta med andra ämnen (se tidigare inlägg om kvarg).
// Jenny
Källor:
www.livsmedelsveket.se/näringsinnehåll
Näringslära för Högskolan (2006) av Abrahamsson et al.
Idrottsnutrition för bättre prestation (2007) av Jeukendrup & Gleeson
Ni kanske märkt att jag har ny header? Jag och MMSports/Body Science har inlett ett samarbete!
Surfa gärna in på deras hemsida
www.mmsports.se och inhandla de kost- och hälsotillskott just Du behöver! Sveriges bästa produkter, goda och billiga jämfört med andra aktörer.
Idag kommer det bli en relativt lång dag. Allt från egen träning såhär på morgonkvisten, till att sedan sätta mig i skolbänken 2 timmar, jobba i receptionen 3 timmar och sedan ha 2 klienter under sena eftermiddagen/tidig kväll.
Jag kommer börja min övning med kalipern denna vecka, vilket jag ser fram emot väldigt mycket! Jag kommer också att ha min, förhoppningsvis sista handledning denna vecka angående examensarbetet. Det känns bra just nu, samtidigt som jag vet att det kan hända att jag måste göra mera på arbetet - så lät det igår, men det få jag ta när det kommer - om det kommer. Nu blickar jag fram emot denna dag!
Jag var på löpanalys i söndags, och jag kan konstatera för andra gången inom några dagar, att jag inte skall springa. Löpning tvingar ryggen till krafter som är stora, visste ni att ett löpsteg ger en kraft på ländryggen som motsvarar 3 gånger sin egen kroppsvikt! I och med min sönderslagna rygg (från golfen) så har jag just nu lite ömhet i den och löpning i 12 km/h i 7 minuter var inte direkt optimalt... Så igår hade jag en öm rygg men det är bättre idag, mycket bättre. Det som är ömt är rotationer, men jag behöver ju inte maxa rotationer direkt - när jag kan undvika det. Dessutom är det skönt att veta vad det är som orsakar min ömma rygg, är det löpning (som i detta fall) så kan jag ju faktiskt undvika det. Varför göra något som ömmar liksom?
I går hade jag dessutom en grym dag på gymmet. Jag maxade inte, men jag gjorde en 4a på 65 kg i fronböjen (nytt PB), jag gjorde utfallssteg på 50 kg (12 st), jag gjorde också 8 stycken rumänska marklyft på 90 kg (nytt PB). Inget förvärrade ryggen och jag mådde grymt bra efteråt!!!
Idag väntar överkroppspass - from hell. Det är nämligen volym vilket innebär flera reps, på relativt tung vikt, alltså köra varje set till failure! KUL, men ändå jobbigt! PWOn intagen tillsammans med kaffet, nu är det dags att göra sig redo för dagen!
Ha den bästa tisdagen i mannaminne! :)
Löpanalys på Eleiko Sportcenter, lyftarens mecka!
Fotboll på Örjans Vall, HBK mot Helsingborg 1-2.
Blev till att laga kyckling idag - i dubbel bemärkelse!!
Nu har jag vart nyfiken idag igen... Måste ta reda på en sak, så sagt och gjort! Här kommer resultatet!
Jag har vart sådär måttligt intresserad av kaffe tidigare i livet, men nu såhär på "äldre dar" så har jag börjat att intressera mig för koffein som sådant och speciellt i samband med träning. Koffein har en uppiggande effekt vilket gör både kropp och knopp mer alert än utan koffein. I träningskretsar finns det nästan en oskriven regel att "koffein bör intas ca 60 min innan träning för att öka effekten på träningen". Det är därför som det i nästan ALLA PWOs (pre-workout drycker) finns uppiggande medel som t.ex. koffein för att öka prestationen i gymmet sen.
Det jag också lagt märke till är hur koffeinet kryper allt mer neråt i åldrarna. När jag var ung, dvs för typ 10 år sen, så var det strängt förbjudet att barn under 18 år skulle dricka energidrycker. Idag är det en frivillg 15-årig åldersgräns för livsmedelsbutiker angående detta. Enligt en undersökning som EFSA (Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet) gjort visar att det är ungdomar mellan 10-18 år som konsumerar mest energidryck, varav drygt hälften gör det i kombination med alkohol. T.ex. Litauen har en åldergräns på 18 för köp av energidrycker.
I samma veva som energidrycker är "farliga" för människan, speciellt unga, så är Celsius (en ny sockerfri energidryck) hyllad till skyarna. Nu är ju frågan, vad är skillnaden? Då celsius används i samma syfte som energidrycker, nämligen för att höja prestationsförmågan. Nu vet jag att många Celsius-ambassadörer kommer hoppa på mig, men jag kan inte hålla masken.
Skillnaden är hör och häpna stor mellan dessa två drycker. Redbull, både den sockerfria (och därmed kalorifria) och sockerberikade (dvs vanliga), innehåller per burk (om 250 ml) 80 mg koffein. Celsius då? Ja den är sockerfri (och kalorifri) och innehåller 200 mg koffein per burk om 330 ml. Alltså, per 100 ml innehåller Celsius 56 mg koffein och motsvarande mängd i Rebull är 32 mg...
Jaha tänker nog både ni och jag. Vad innebär detta - om man enbart går på dessa siffror och hårdfakta? Jo att Celsius, som säljs i ett X antal smaker bl.a. apelsin, päron och cola, innehåller betydligt mera koffein än vad Redbull gör - även om man väljer sockerfri Redbull! Om man också drar en parallell till kaffe, som anses vara relativt uppiggande, så innehåller en kopp kaffe ca 80 mg koffein - alltså samma som Redbull.
MEN, nu skall vi inte dra alltför stora växlar av enkomst koffein-innehållet i dessa två produkter. Det är nämligen så att Celsius innehåller vitaminer, bl.a. 6 olika B-vitaminer, och Biotin vilket ger per burk 600 % av dagsbehovet. Redbull däremot, innehåller enbart 4 stycken olika B-vitaminer och en mängd Biotin som motsvarar dagsbehovet (alltså 100%). Redbull Sockerfri innehåller lika mycket C-vitamin som Celsius per burk.
Min personliga åsikt gällande ovanstående information är alltså:
KÖP INTE CELSIUS till era barn - det är farligare än Redbull - bara för att smaken är så god. Köp hellre Coca-cola light eller Zero istället, alternativt saft. Det är nämligen så att både Celsius, Redbull, Fun Light och Cola Zero/Light alla innehåller sötningsmedel, aspartam/acesulfam K eller sukralos. Så det är bättre att köpa energifria livsmedel som inte innehåller koffein i samma mängd - alltså Cola light/zero eller koffeinfritt - alltså FunLight, än att köpa dessa sötningsmedel-sötade och koffeinstinna enegridryckerna till sina barn och ungdomar!
-> Information tagen från Redbull's & Celsius hemsidor, samt även debattinlägg och Livsmedelsverket.se.
Vad äter Amerikaner egentligen?? Mer och mer fast-food...
Korrelation mellan övervikt och sockerkonsumtion...
Övervikt i samhället i olika åldersklasser, samt när låg-fett riktlinjer kom vilket ökade övervikten - uppenbarligen
När går man upp i vikt egentligen? Vardagar eller helger, typ jul och påsk.
Priset på snabbmat har sjunkit... Alltså kan man spendera mera pengar på det och få mer mat för pengarna.
Hur mycket energi gör vi av med egentligen? Daglig fysisk aktivitet hos män och kvinnor över tid.
Vi dricker mer och mer läsk och fruktbaserade drycker och mindre mjölk...
Vilken typ av fett använder vi som tillsatt fett, alltså utöver det som finns naturligt i kosten - över tid.
Ju fler man är, desto lättare att överäta - upp mot 72%. Helger ger också ett ökat energiintag.
Korrelation mellan % överviktiga/feta och kaloriintaget över tid.
FRÅN:
http://authoritynutrition.com/ Abnormal portion-sizes...
Hur har det förändrats sedan mitten av 1900-talet till idag?
Storlekarna har förändrats något kopiöst mycket. Som bilden ovan visar så har t.ex. läsken till en värdemeny ökat med 500 %, burgaren med 457 % och stripsen med 250 %. Det är sjukt. Det finns flera exempel på saker som vi inte tänkt på, som har ökat i storlek.
Popcornen på bio har över 20 års tid ökat med hela 233 %.
En vanlig kaffe har också ökar med 733 % rent energimässigt eller med dubbla storleken...
Det har gjorts en undersökning, som jag hörde om på URplay.se igår. I den undersökningen så genomförde man ett expediment över 11 dagar med samma testpersoner. Under dessa 11 dagar så ökade man portionsstorlekarna från dag till dag med totalt ca 50 % (över hela perioden). Testpersonerna ombads äta maten tills de blev mätta, de visste ingenting. När undersökningen och dessa 11 dagar var över så kunde man konstatera några saker, bl.a.:
- enbart någon testperson reagerade på att portionerna ökade, men majoriteten (<95%) reagerade inte
- samtliga testpersoner åt upp samtliga måltider - även om portionerna ökade
- över tiden (11 dagar) så fick testpersonerna i sig ett kaloriöverskott med 5000 kcal vilket motsvarar 0,5 kg viktökning i fett
- ingen testperson blev spyfärdigt mätt efter måltiden
Jag tycker detta är skrämmande och lite äckligt faktiskt. Att vi människor kan bli så pass lurade med ögat utan att reagera på det är lite obehagligt. Jag har ett tips, speciellt om man har en tendens att äta lite för mycket när det serveras mat!
Tipset är helt enkelt, välj en mindre tallrik så ser det mera ut än en stor tallrik, Man äter ändå mycket med ögat!
Ett annat expediment, eller ett annat konstaterande från programmet jag såg var en förändring av sötsaker. Där var det en expert som givit ett förslag till någon högt uppsatt politiker/maktman om att minska storleken på godiset. Då hade just king-size modellen på Mars, Snickers, KitKat kommit och folk åt därmed mera godis än med den vanliga modellen. Den här experten gav rådet att minska tillbaka storleken för man kunde se att personer som åt godiset åt mera och ökade snabbare i fettvikt. Maktmannen tog till sig detta och gav i uppgift till företagen att minska portionsstorleken på godiset igen. MEN, här finns ju en hake! Det som hände var att storleken minskade från en 8 cm chokladstång till 2 stycken 4 cm stänger i samma förpackning och marknadsfördes med att "dela chokladen med din kompis". Men vad man kunde se sen, vilket också annan forskning visar, är att man sällan delar sötsakerna med vänner på detta sätt och ännu mindre sparar man godiset till en annan dag. Man äter ändå upp hela förpackningen på en gång, även om den är uppdelad i två.
En sista sak som konstaterades var storleken på läsken. I USA (visserligen men ändå) så började läsken säljas som 2,5 dl förpackningar med skruvkork när snabbmaten kom i början på 50-talet. Idag har det utvecklats till att säljas läskförpackningar i storlekar om 1,8 liter (!!!) vilket ger dagsbehovet av energi för en fullvuxen man och ca 50 tsk socker - i samma förpackning! Det är galet... Till detta, så följer det med en påse chips (150-200 gram) som snacks och detta säljs som "mellanmål" i USA.
Så man skall helt enkelt vara försiktig med hur mycket mat och vilken mat man sätter i sig. Det ger ofta mer energi än man tror och därmed också mera fetma och övervikt i samhället. Detta gäller ofta för snabbmatsrestauranger men även för andra ställen i samhället!
Jag har spunnit vidare på förra inlägget om övervikt och snabbmatskedjor. Nu har jag gått vidare och kollat på övervikten i relation till tjänad inkomst per månad i respektive arbetsgrupp.
Nu är detta en sk epidemiologisk studie (dvs man kan korrelera precis allt, blommor med bin etc). Men var jag kan se här, vilket borde fortsätta studeras vidare, är att en lägre inkomst renderar en ökad risk för övervikt och vice versa. Men (!) där skall tilläggas att detta är snittinkomst på olika arbetande klasser. Varför är det såhär då?
Ja, det jag direkt tänker på är att ju mindre pengar man får i fickan, desto mindre chanser att köpa bättre produkter att äta (med bättre produkter menas rena produkter, t.ex. kött) och större risker att införskaffa i sämre produkter (färdiglagad mat) som är betydligt billigare. Enda som man inte kan se detta på, enligt ovanstående graf, är att studenter äter bra även om de har en liten inkomst.
Hoppas det gav något i alla fall. Det blev kort och konsist idag.
Ciao! :)
En härlig, men lite blåsig, långfredagspromenad i Stenbrottet/-huggeriet i Grötvik! Sökte ett fik men hittade en pärla vi inte visste fanns!
Kommer garanterat få flera besök under varmare förutsättningar ☺️
Jag fick en liten snilleblixt tanke idag när jag satt här efter lunch. Jag blev och kika lite på fetma-epidemin i världen, ett program för Kunskapskanalen. Då ville jag kolla efter korrelationer...
Jag fick intresset att kolla efter NÄR snabbmatsrestauranger i Sverige och USA öppnade och även kolla upp statistiken för övervikt/fetma under följande år. Ganska intressant... Detta är vad jag kom fram till:
McDonalds öppnade 27 oktober 1973 i Sverige (har idag 219 restauranger)
Max Hamburgerrestaurang öppnade 1968 i Sverige
Burger King öppnade 4 december 1954 i USA och 1976 i Sverige (har idag drygt 70 restauranger)
PizzaHut öppnade 31 maj 1958 i USA och 1985 i Sverige (har idag ca 15 restauranger i Stockholmsområdet)
Man kan här se skillnaden, baserat på BMI, mellan år 1988/89 (blått) och 2010/11 (grönt) i Sverige.
Slutsats: Andelen feta har fördubblats hos både män och kvinnor.
Skillnaden i längd och vikt hos män och kvinnor mellan 88/89 och 10/11. Män har ökat ca 5 kg i snitt och kvinnor motsvarande drygt 4 kg.
Denna statistik visar andelen överviktiga i olika arbetsklasser. Tydligt är att studenter är minst överviktiga samt att jordbrukare är mestadels överviktiga (närmare 60,2% av alla i Sverige).
Anleden feta, överviktiga och extremt överviktiga i USA mellan 1960-2010. Övervikt ligger ganska stilla men fetma och extrem övervikt ökar. Tyvärr kan man dra den slutsatsen att de som var överviktiga redan 1960 har övergått till fetma eller i värsta fall extrem övervikt och nya, tidigare normalviktiga har tagit dessa personers platser i gruppen överviktiga. (Övervikt defineras som ett BMI över 26-30, fetma 31-40 och extrem övervikt som 40+).
Slutsats av min korrelation?
Jo att när snabbmatsrestaurangerna kom till Sverige på 70 och 80-talen så började andelen överviktiga och feta stiga. I takt med att samhället också blivit mera stillatittande så har andelen överviktiga ökat. I Europa idag är Malta värst med en procent på 60,2 av hela befolkningen som överviktiga (BMI över 26), Sverige ligger på en 17 plats med 49,7 % av befolkningen som övervikig. Finland däremot, ligger på plats 6 i Europa med en procent på 57,1. I Sverige har befolkningen som är överviktiga eller värre dubblats sedan 80-talet.
Tack för visat intresse! :)
