Jenny Häggblom

2015-05-16
19:04:45

Pix från dagens gym-pass!
Bilder från dagens gym-pass, tungt överkroppspass på schemat! 
 
 
Det är många som inte trott på mig genom åren, än mindre jag själv. Men som tröjan säger "Do It! Because they said that you couldn't" - jag har/ska bevisa motsatsen!! 
 
 
"How bad do you want it", så BAD så att jag precis innan denna bild hade pressat upp 3 reps på nytt PB 52kg i bänkpressen! Nu är äntligen 50-gränsen äntligen spräckt! 

2015-01-30
02:08:21

Utebliven sömn, kom tillbaka
Ligger vaken, klockan är 2 på natten. Hjärnan arbetat förbrilt med alla pågående projekt. När jag gick och la mig för 4 timmar sen så arbetade hjärnan med sökord för artiklar. När jag vaknade för 2 timmar sen jobbade den med marknadsföringsstrategier. Nu när jag vaknade arbetade den med nya sökord för artiklar, men nu på svenska. 

Musklerna är strama som uppdragna pilbågar. Hjärnan arbetar för högtryck. Kroppen är trött och samtidigt är hjärnan helt färdig. Känner att detta kan bli en lång natt... 

2015-01-02
08:43:15

Min sista del av 2014 och början av 2015
Nu är det återigen ett nytt år. Ett år som till stora delar är ett oskrivet blad, det enda vi vet egentligen är att varje dag inte kommer att vara den andra lik. Varje dag är unik, varje dag ger dig en ny utmaning, varje dag är en ny kamp för människan. Det spelar ingen roll i vilket avseende jag menar, det är oberoende en ny kamp som vi står inför. 
 
För min del, så står kampen i att vinna min egen tävling. Att vinna över mina tankar och mina demoner som följer mig i dagen. Jag har bestämt mig för att vinna kampen, utan att vika ner mig en tum. Mina tankar äger ingen substans i varför de tycker eller tänker på ett visst sätt. Jag är unik och det är jag som måste sätta mig själv i förarsätet, annars kommer resan sluta illa - och det vill jag inte. 
 
De flesta av er vet att jag mått dåligt under sista delen av 2014. Jag tänker av privata skäl inte gå in i detalj om vad mina tankar bestått i, men jag kan sträcka mig så långt och säga att det helt och hållet handlar om mig som person, min personlighet, och min kropp. Det är alltså enbart tankar om mig själv och hur jag uppfatttas av andra personer runtomkring mig. 
 
Jag har inte varit den personen som andra trott mig vara. Jag har tagits för att vara så många andra personer i mitt liv. Jag har nästan aldrig bara fått vara jag. Därför vet jag inte vem JAG är nu. Dessutom har jag gått igenom en anorexia som tagit och format om stora delar av min mentalitet, och förstås även min kropp, vilket gjort att jag nu börjar vakna upp och inse att jag inte är den personen som jag en gång var. Jag har formats om till en ny person, i en ny kropp, med en nyare och bättre mentalitet och personlighet. Detta skapar förståss förvirring i vem jag är som person och ställer stora krav på att försöka hitta mig själv i den jag är igen. När jag ser mig i spegeln så känner jag nästan förakt för mig själv, jag känner inte min nya kropp - samtidigt som jag är jag i min kropp nu. Detta skapar förvirring i min hjärna. Jag känner mig på ett sätt hemma, men ändå borta på ett annat sätt. Jag vet att detta låter knasigt för er, men det är så det är för mig just nu. Det är extremt förvirrande. 
 
Jag har dessutom gått igenom många personliga "tragedier" under senaste tiden, bl.a. så har jag extremt dålig kontakt med min egen familj, jag vill i detta nu inte återvända till min hemort (det skapar så mycket negativt som jag kan vara utan), jag har måsta firat storhelgerna ensam (till stor del), och jag har gått in i en ny och lite djupare depression igen.Den enda gången under dagen som jag verkligen kan slappna av, det är när jag sover. Då kan jag faktiskt bara sova, jag drömmer inte annorlunda (drömmer inte alls?), och jag har inte insomningssvårigheter. Det är så extremt skönt. Samtidigt som det är jobbigt eftersom jag inte kan ta det lugnt under dagarna, för jag har det problemet att sover jag under dagen så sover jag inte under natten. Alltså kan jag inte sova under dagen utan måste vara vaken och fightas med mig själv och mina tankar. Detta tar extremt mycket energi från mig på dagtid. 
 
Det jag dock ser fram emot nu, är att få återse mina kompisar som börjar återvända hemåt från sina respektive jul- och nyårsfiranden, tillbaka till Halmstad för att snart börja skolan igen. Jag ser också fram emot att gå tillbaka till min terapi i nästa vecka, efter 3 veckors uppehåll. Jag hoppas också få börja en till behandling för att deala med mina kroppsnojor. Jag vill trivas med den jag ser i spegeln, och inte behöva titta bort så fort en spegel kommer i närheten. Jag ser också fram emot 2 saker till. 1 - att Nicholas kommer ner till Halmstad på måndag, och 2 - att mamma snart är på kommande igen (den enda personen hemma på ön som jag har kontakt med regelbundet och varje dag). 
 
För att fördriva mina tankar just nu så pusslar jag, eller läser, när jag inte tränar. Träningen är också ett andningshål för mig. För på gymmet kan jag vara mig själv - utan krav. Men jag kan inte träna 24/7, så därför har pussel och böcker nu börjat bli mina ventiler (böcker som inte rör skolarbete, ska just börja läsa Björn Ferrys självbiografi). 
 
Hoppas ni har förståelse för att min blogg kan eka tom emellanåt, men det är bara pga att jag mår dåligt själv. Annars skall jag uppdatera er med tips och råd gällande träning, motivation och kost! Hoppas 2015 har en bra start för er del! 
 
Kramar 
Jenny