Alla som bor i Halmstad är välkomna på tisdag den 2 juni någon gång mellan 16-20 att boka in sig på en gratis screening av bålstabilitet tillsammans med mig på Actic Simhallsbadet!
Var vänlig och ring till receptionen på nummer 035-128493 vid intresse och boka in en screening!
Annars händer det väl egentligen inte så värst mycket, jag skall sätta mig ner nu och göra opponeringen på min klasskamrats arbete till fredag. Sen skall jag passa på att öva på mitt eget arbete också, skall träna givetvis men det blir först lite senare idag så jag sedan har hela eftermiddagen planerad, är borta från 13.30-20.30 ikväll!
Ha en underbar tisdag mina vänner så hörs vi snart igen! :)
Fruktos till gruppen sockerarter tillsammans med glukos och galaktos. Fruktos är en monosackarid och är digererbar, det vill säga att kroppen kan bryta ner fruktos. Fruktos går igenom munhålan ut i magsäcken varpå den sedan går rakt ut i blodet och in i levern där den lagras som glukos, glykogen eller triglycerider (fett) (Abrahamsson et al., 2006). Fruktos förekommer främst i frukt, grönsaker och honung (Celep et al., 2015).
Fruktos har ett lågt glykemiskt index (GI), det vill säga att fruktos inte orsakar en snabb höjning av blodsockret som jämförelsevis socker eller glukos gör. Frukter innehåller stora mängder fruktos (även kallat för fruktsocker av den orsaken) och är nyttiga då de innehåller mycket vitaminer, mineraler, kostfiber och antioxidanter (Sundin, 2013).
Eftersom fruktos har ett lägre GI så marknadsförs det som nyttigare. Fruktos har på senare tid bytts in istället för socker eller glukos då det är billigare att framställa och dessutom anses som nyttigare. Därmed har fruktos fått en roll som sötningsmedel i dagens livsmedelsindustri, detta genom att industrin bytt ut det dyra sockret till majsbaserade sötningsmedel som därmed innehåller mycket fruktos. Fruktos är dessutom mer fettbildande än glukos vilket också bidrar mera fettlagring än vad socker gör. Det vanligaste sötningsmedlet idag är isoglukos (high fructose corn syrup) och det innehåller 50 % eller mera fruktos (Sundin, 2013).
Isoglukos (här kallat HFCS), kallas även för fruktos- eller glukossirap och förekommer i produkter som sötsaker, kakor och drycker (Celep et al., 2015). HFCS kommer från majs-stärkelse och kallas därmed ”corn syrup”. HFCS innehåller vanligtvis 42 eller 55 % fruktos, resterande mängd är vatten och glukos. T.ex. förekommer HFCS 42 i processad mat, flingor, bakade produkter etc. och HFCS 55 finns främst i sötade drycker eng. soft drinks (FDA, 2014).
HFCS liknar sukralos, ett annat sötningsmedel men skiljer sig något från varandra. Skillnaden mellan dessa två sötningsmedel eller ”nutrative sweeteners” är att HFCS innehåller vatten till skillnad från sukralos. Sukralos har dessutom en kemisk förbindelse mellan glukos och fruktos vilken bryts ned i magen av enzymer, vilket inte HFCS gör för i HFCS förekommer inte någon kemisk förbindelse (FDA, 2014). Vid intag av fruktos, skall tilläggas raffinerat fruktos (läsk, saft etc.), så signalerar kroppen inte för mättnad utan hunger (Sundin, 2013). Detta fenomen förklaras lättast schematiskt med hjälp av bilder.
Vid intag av föda så frisätts hormoner i kroppen, de två hormoner som signalerar mättnad respektive hunger är Ghrelin och Leptin. Ghrelin ökar vid hunger och minskar när du ätit, vilket signalerar mättnad i kroppen. Leptin fungerar på motsatt sätt, när du är hungrig så minskar mängden och när du ätit så ökar mängden leptin i blodet (Sundin, 2013).
När vi äter fruktos, speciellt raffinerat fruktos, så sker det omvända mot när vi skulle äta t.ex. glukos.
Fruktos hämmar nämligen leptin-utsöndringen vilket bidrar till minskad mättnad och därmed också en stimulans till hungerskänslor. Fruktos hämmar inte ghrelin, vilket vanlig föda gör, och detta bidrar med att mättnaden varken ökar eller minskar och detta stimulerar i sin tur hunger. Vi blir alltså mer hungriga av att inta fruktos än t.ex. laktos (mjölksocker) (Sundin, 2013).
Glukos fungerar på motsatt sätt, detta betyder att leptin frisätts vid intag av glukos och detta bidrar till en minskad hunger. På samma gång hämmas ghrelinet och minskar därmed också hungern (Sundin, 2013).
Detta fenomen betyder alltså att fruktos i raffinerad form alltså ökar benägenheten att äta mera och på så vis leda till en ökad och onödig fettinlagring (Sundin, 2013). HFCS har visat sig öka triglyceriderna efter måltid, LDL kolesterolet och apolipoprotein-B vilka alla tre är riskindikationer på kardiovaskulära sjukdomar. HFCS är också associerat med ett ökat blodtryck (Celep et al., 2015).
Mellan år 1970 och 1990 så ökade konsumtionen av HFCS med mer än 1000 % och idag förbrukar en person 40 % av det tillsatta sockret i form av just isoglukos i USA(Bocarsly et al., 2010). T.ex. innehåller 2 stycken 355 ml läsk-flaskor/burkar 50 gram fruktos vilket motsvarar mer än 10 % av energibehovet för en ”normalviktig” kvinna (Celep et al., 2015). Totalt intag av fruktosbaserade sötsaker var 1970 350 kcal från sockerbetor och sockerrör och 0 kcal från HFCS, motsvarande siffror 2000 var 210 kcal från sockerrör och sockerbetor och 210 kcal från HFCS (White, 2008).
I en studie som Bocarsly et al (2010) genomförde kunde man konstatera att råttor som hade tillgång till HFCS inte kunde hålla en normal kroppsvikt. Efter 8 veckor så kunde man se att kvinnliga råttor hade en ökad kroppsvikt och en ökad fett-vikt jämfört med kontrollgruppen som hade lika stor tillgång till sukralos som HFCS gruppen hade till isoglukos. Dock skall tilläggas att kroppsviktsskillnaden mellan grupperna var lika men att man kunde se att HFCS gruppen hade en snabbare viktökning än vad kontrollgruppen hade. De jämförde också 6-7 månaders intag av HFCS och kunde då se att råttor hade en onormal viktökning, ökade halter av cirkulerande triglycerider och en ökad fett-inlagring, vilka alla indikerar på fetma.
Slutsats, fruktos i form av isoglukos är inte riskfritt men fruktos i form av frukt och grönsaker är riskfritt. Så ät frukt och grönsaker men undvik raffinerat fruktos i form av t.ex. HFCS.
Referenser:
Abrahamsson, L., Andersson, A., Becker, W., & Nilsson, G. (2006). Näringslära för Högskolan. Liber Ab, Stockholm, Sverige.
Bocarsly, ME., Powell, ES., Avena, NM., & Hoebel, BG. (2010). High-fructose corn syrup causes characteristics of obesity in rats: increased body weight, boty fat and triglyceride levels. Pharmacol Biochem Behav., 97(1), 101-106.
Celep, GS., Rastmanesh, R., & Bozoglu, F. (2015). Fructose Metabolism and Health Risks. Journal of Obesity & Weight Loss Therapy, 5(1).
U.S. Food and Drug Administration, FDA (2014). Hämtat från www.fda.gov den 24 maj 2015.
Sundin, A. (2013). Näringslära för personliga tränare och kostrådgivare. NGruppen förlag, Sverige.
White, JS. (2008). Straight talk about high-fructose corn syrup: what it is and what it ain’t. The American Journal of Clinical Nutrition, 88, 1716S-1721S.
In the name of SCIENCE!
Mätning av vilket substrat jag använde under 60 minuter. Resultat? Kolhydrater till 67% och fett till resten, per kalori förbrukad.
Bjuder också på en "inte så snygg min, men jäkligt tungt arbete"-bild :)
Är sjukligt trött nu, skall vila lite innan jag drar iväg till köket för matlagning. Sen innebandyträning med A-laget och samtidigt tvätt. Alltså skönt med en lugn stund nu!
Bilder från dagens gym-pass, tungt överkroppspass på schemat!
Det är många som inte trott på mig genom åren, än mindre jag själv. Men som tröjan säger "Do It! Because they said that you couldn't" - jag har/ska bevisa motsatsen!!
"How bad do you want it", så BAD så att jag precis innan denna bild hade pressat upp 3 reps på nytt PB 52kg i bänkpressen! Nu är äntligen 50-gränsen äntligen spräckt!
Jag har just vart med bilen på service och när jag gick hem därifrån så lyssnade jag på en sjukt bra pod, Mat & Marginaler med Anki Sundin och Jill Holmström (
https://itunes.apple.com/) där de pratade om E-ämnen och tillsatser i maten. Summan av kardemumman var väl att vi hypar många av tillsatserna fast de inte är farliga för oss, medans andra inte är lika hypade och är "farliga" för oss. Ett exempel som de tog upp är t.ex. E300 som är samma sak som C-vitamin, och ett annat var niacin som finns i alla chark-varor. Niacin är viktigt för oss människor eftersom det motverkar ett annat ämne/bakterie som är dödligt för oss, som finns i korv, leverpastej etc.
Man skall alltså kolla upp lite vad de är som finns i det vi väljer att köpa och sätta i oss. T.ex. färgämnen, de är väl inte direkt skadliga för oss, men det är direkt onödiga egentligen. Färgämnen är "oftast" ett sätt för tillverkaren att sälja mera av sina produkter, t.ex. till barn. Barn väljer hellre en läsk som är blå (ViraBlåtira) än en läsk som är genomskinlig. Sen kan man också fundera på, vilket de också var inne på, om light-läsk är så mycket "sämre" än vanlig läsk när det ENDA som skiljer mellan de två produkterna faktiskt är sötningsmedlet (stevia/aspartam/acesulfam K vs socker), annars innehåller det exakt samma stabiliseringsmedel, färgämne etc. Alltså är lightläsken, än en gång, bättre än vanlig läsk.
En annan sak, som de pratade om på P3 i morse, som jag lyssnade på i bilen på väg till verkstaden var våra matvanor generellt. De pratade mestadels om frukostvanorna vi människor har här i norden och hur de skiljer sig till längre ner på kontinenten. Vi äter t.ex. gröt med macka, mjölk och juice, medans fransmän äter en croassaint, engelsmän en hel/halv middag och italienare bara en latte/espresso. Men det jag fann mest intressant är hur konservativa vi nordbor är när det kommer till frukosten.
Vi tycker generellt sett inte att det är "kul" att äta lax 2 dagar i rad, även om de är tillagade på olika sätt. Men att äta samma frukost år ut och år in, det går bra. Hur tänker vi där? Det är också ganska intressant att kolla på barns frukostvanor, precis samma som de var inne på i P3. Föräldrarna "söker" en frukost till barnen som de skall vilja äta och sen håller stenhårt på det, även när man åker utomlands. Varför skall inte barn kunna välja vad de vill ha till frukost, t.ex. när det växer upp mot 5-6 år och får en egen vilja. Måste de äta samma mat bara för att det "fungerade när de var små"? Detta är något som vi måste tänka på lite mera tycker jag.
Själv äter jag väldigt snarlika från dag till dag, det är en blandning mellan pasta och ris varje dag och potatis varje träningsdag. Som proteinkälla är det generellt sett kyckling (i färs eller filé) eller köttfärs, ibland fisk. Sen är det samma grönsaker och samma dryck, från dag till dag, vecka ut vecka in. Jag tycker inte det är tråkigt. Men å andra sidan så har jag lätt för att krydda olika mellan dag och annan. Ena dagen äter jag pasta bolognese och andra dagen asiatisk pasta med köttfärs. Samma mat -> annan smaksättning. Enkelt.
Så slutsats, varför är vi så konservativa när det kommer til frukost och så petiga med att inte äta samma käk 2 dagar i rad? Vi borde väl kunna äta samma käk alla dagar, så länge det ger ALLA näringsämnen vi behöver?
// Jenny
Idag har jag fått känna att jag verkligen har muskler, jag har nämligen träningsvärk i biceps och just under skulderbladen. Det var tufft men sjukt bra träningspass igår så jag är nöjd! :)
Nu har jag suttit till och från sen klockan 7 med uppsatsen. Nu börjar jag känna att den faktiskt är klar. Jag skall läsa igenom den en sista gång i morgon men annars är jag nöjd nu. Är lite nojjig, för jag dubbelkollar allting flera gånger. Har jag med det? Är texten vid figuren i rätt storlek? Är bilagorna med i texten? Är storleken på rubriken godkänd? Finns alla sidnummer med? => fatta att man har ett helttidsjobb bara att kolla allt sånt här! Men jag tror jag har allt med nu, men man vill inte bli underkänd bara för att något saknas så lär dubbelkolla flera saker flera gånger än!
Skall iväg på jobb om en timme ungefär, kanske åker lite tidigare. Har inget att göra här hemma nämligen och jag blir bara nojig om jag skall hålla på med uppsatsen fram och tillbaka. Idag har jag 1 klient på jobbet, hon är trevlig (som alla mina klienter är) så den timmen kommer gå snabbt. I måndags rekryterade jag min 10e klient som nu signat mig som sin PT. Det känns bra! :) Nästa mål är min 50 klient nu, så det är bara 40 kvar... Min första kommer troligen inte vara kvar då men hursomhelst, 50 olika skulle vara gött! :)
Hoppas ni har det bra! Jag har det, förutom nojigheten, otroligt bra!
// Jenny
Senaste tiden har jag har det relativt lugnt, jag har jobbar intensivt de dagar jag jobbar och sen går i princip resten av tiden till träning och uppsatsskrivande. På fredag ska uppsatsen in och i morgon har jag min sista handledning, kl 7.15.
Uppmärksamma strokedagen idag, gå in på felhand.se och skriv ditt namn med fel hand. Jag har gjort det, resultatet ser du här ovanför.
Ha det bäst!!
Bild från dagens benpass. Ser slut ut, och det började jag bli. Här mitt i vilan mellan set 1&2 i utfallstegen med 2x18kg kettlebell och 10kg viktväst. totalt 46kg belastning i 24 steg!
Ikväll ska jag softa, se på hockey, och gå och sova tidigt. Jag börjar bli trött efter en dag fylld med uppsatsskrivande. Men nu är det bara 8 dagar kvar till inlämning! Det närmar sig!
Våren och försommaren börjar dyka upp här nu! Jag var på en promenad i söndags, och passade då på att ta lite bilder på stadens vårkänslor.
Tulpanerna har börjar blomma i sinnenas promenad, men inte på andra sidan gatan i Picasso-parken
"Nollan" speglade sig så fint i vattnet tillsammans med gräsänderna
Idag blir det inte någon promenad för min del. Jag sitter just i detta nu och förbereder mig inför ett överkroppspass på gymmet med en PWO från www.mmsports.se. Sen är det en heldag på jobbet, 3 klienter och 2 konsultationer väntar idag. Så det blir en lång dag för min del. Jobbar mellan 10-18 idag. Men å andra sidan är detta min "sista" dag på jobbet för denna vecka, jag har medvetet lagt alla klienter under 2 dagar vilket skapat rum för mig själv att jobba med uppsatsen resterande vecka.
Uppsatsen skall vara inne om 11 dagar så det börjar "brinna" i knutarna i detta nu. Jag har för egen del faktiskt, tro det eller ej, inget att skriva just nu. Jag har skickat in den för revidering hos handledare och har handledning på torsdag. Håller dessutom på att komplettera med 2 tester till. De testerna är klara 5 dagar innan uppsatsen skall lämnas in - tight jag vet. Hoppas på att båda testpersoner håller sig i samma linje med övriga så att resultatet inte förändras alltför mycket. Då skulle jag inte behöva jobba häcken av mig kommande vecka.
Nu skall jag iväg till gymmet som sagt var, det väntar ett överkroppspass med fokus på högreps och volym. Tungt men skönt! :)
Ha det bäst!
Jag har läst en artikel i går, den var väldigt intressant ur i alla fall min ögon. Den handlar om "exercise professionals" och hur kunniga/okunniga de är på träning och hälsa. Jag kommer här sammanfatta resultaten från artikeln samt även sätta min egen syn på artikeln och kommentera den ur mina ögon.
Artikeln är skriven av Zachary Zenko och Panteleimon Ekkekakis och är publicerad i tidsskriften Journal of Strength and Conditioning Research volym 29, nummer 5 i Maj 2015. Titeln på artikeln lyder: Knowledge of Exercise Prescription Guidelines Among Certified Exercise Professionals.
Bakrund (väldigt kort):
I USA idag finns det ungefär 250 000 personer som säger sig ha ett jobb som "fitness trainer/instructor" och denna titel verkar öka i mängd hela tiden och kommer enligt beräkningar att ha stigit till 312 000 (24%) till år 2020. Ungefär 6.4 miljoner människor i USA idag använder kunskaper från en personlig tränare (en av de största kategorierna inom "exercise professionals").
Metod:
Undersökningen handlar om att kontrollera kunskaperna angående träningsriktlinjer hos yrkesutövare inom detta område. Man skickade ut en enkät med 11 stycken multiple-choise frågor till 27 000 certifierade personer under ACSM (American College of Sports Medicine). Alla 11 frågor har 5 svarsalternativ.
Av 27 000 utskick så fick man 1808 svar. 1206 stycken (66.7%) var kvinnor och 602 stycken (33.3%) var män. Medelåldern på de som svarade var 38.28 ±12.56 år och medelåren på yrkeserfarenheten låg på 7.45 ±8.07 år (med ett spann mellan 0-52 års erfarenhet).
Enkäten bestod av följande 11 frågor (svar inom parentes):
a) Rekomenderat antal pass av moderatintensiv (medel) träning per vecka (5-7 st/vecka)
b) Rekomenderat tid att utföra moderatintensiv träning per vecka (minst 30 minuter/dag och varje aktivitet bör pågå i minst 10 minuter i sträck)
c) Rekomenderat antal pass av intensiv träning per vecka (minst 3 st/vecka)
d) Rekomenderat tid att utföra intensiv träning per vecka (minst 20 minuter/dag och varje aktivitet bör pågå i minst 10 minuter i sträck)
e) Definition av MET (metabolisk ekvivalent) som mått på aktivitet (3.5 ml syre/kg kroppsvikt/minut)
f) Definition av MET som värde för moderatintensiv träning (3.0-5.9)
g) Definition av MET som värde för intensiv träning (6.0-8.7)
h) Definition av moderatintensiv träning uttryckt i procent av hjärtfrekvens/puls (64-76%)
i) Definition av intensiv träning uttryckt i procent av hjärtfrekvens/puls (77-95%)
j) Definition av moderatintensiv träning uttryckt i RPE (reference of percieved exertion) (12-13)
k) Definition av moderatintensiv träning uttryckt i RPE (reference of percieved exertion) (14-17)
Resultat:
Det gensvar man fick var 7% av utskicken.
Medeltalet på svarsprocenten var 42.87 ±17.00%.
10 stycken hade svarat fel på alla 11 frågor.
3 stycken hade svarat rätt på alla 11 frågor.
Sämsta svars-medeltalsprocenten var på fråga i) dvs. pulsen under intensiv träning där 13.5% hade rätt svar.
Det var ingen skillnad mellan män och kvinnor i denna studie (p=0.205).
Det var inte någon skillnad i ålder (p=0.776) eller arbetserfarenhet (p=0.096) som kunde kopplas till svaren/kunskapen.
Antalet certifieringar testpersonen hade (1,2,3 eller flera) hade inte någon skillnad (p=0.121).
De personer som uppgav sig ha 'doctoral degree' eller 'masters degree' presterade bättre än andra (47.01% respektive 44.64%).
Akademiker/utbildare/lärare presterade bäst med en procent på 48.76.
Personliga tränare presterade 40.59%.
De primära källorna testpersonerna angav som kunskapskällor var:
Vetenskapliga journaler 34.79%
Böcker 21.52%
Konferenser & clinics 14.16%
Egen erfarenhet/non-scientific knowlegde 11.56%
Bloggar och liknande 7.85%
På frågan "How well do you know the current physical activity guidelines to be able to function as an exercise professional safely and effectively" var medelvärdet, uttryckt mellan en skala av 0-10 (10= perfekt), 8.32 ±1.64.
Diskussion:
Forskarna skiver själva att resultaten inte är helt representativa då enbart 7% svarade på enkäten men att det ändå är i linje med vad tidigare, och liknande, foskning visat.
Tyvärr är män oftare mera overconfident än kvinnor, speciellt gällande frågan om hur säkra de var på kunskapen.
Fortsatt forskning är behövlig på detta område med en större svarsprocent för att vara mer tillförlitligt.
Screenshot från kunskapsprocenten uppdelat i detaljer.
Mina tankar gällande artikeln:
Man skall för det första inte dra för stora växlar av resultatet, precis vad skribenterna själva är inne på så är detta inte direkt talande för hur okunniga tränare/hälso-arbetare är. Detta med tanke på att det var enbart 7% som svarade på enkäten som skickades ut, skulle det vart flera så skulle större slutsatser dras.
Gällande arbetserfarenheten (p=0.096) så tycker jag personligen att det finns en tendens till signifikanta resultat (p var satt till 0.05) vilket tyder på att det finns tendenser som tyder på att ju längre erfarenhet man har, desto mera kunskap besitter man. Fast erfarenheten var bara 7 år i medeltal så är detta ganska intressant.
Men, däremot så späder detta på mina redan tidigare bild av hur (tyvärr) okunniga mina kollegor är. Alla dessa snabbkurser, t.ex. "intensiv-PT" som går över 2 veckor, där man inte får en varken teoretisk eller praktisk kunskap som man senare kan applicera på sina kunder. Ett krav tycker jag, är att skydda titeln för dessa arbetare, t.ex. personliga tränare, för att på så sätt kunna säkerställa att vi är kunniga och godkända som hälsovägledare/tränare.
En parallell som jag brukar dra är den till läkare. Läkare är legitimerade och har en skyddad titel, de har gått i skola i 4-6 år för att få arbeta som läkare, de har praktiserat som AT och ST-läkare, de har suttit och pluggat extremt mycket, jobbat mycket under sina skolår och när de kommer ut från skolan efter många år så har de fullt förtroende från sina patienter. För man går inte till läkare som har gått en snabbutbildning för att få en diagnos som kan vara livshotande. Men tyvärr, folk tänker inte på att personliga tränare har precis samma roll som en läkare, vi har kunskaper om livsstilsförändringar som inte är patologiska (dvs sammankopplande till extrema medicinska besvär). Vi ska besitta kunskaper om hur man vänder en sjukdom (t.ex. diabetes, reuma) så att kunden kan leva ett bättre och mindre besvärsfullt liv. Kunden litar på oss, precis som en läkare, och därför anser jag att vi måste kunna lika mycket om vårt område som en läkare kan om sitt. Det är inte någon skillnad där. T.ex. så kan en läkare säga precis hur mycket en överviktig person kan röra på sig utan att riskera hjärtfel/stroke/hjärtklappning etc. men samma sak måste en personlig tränare kunna. Annars kan det gå illa om man inte vet t.ex. vilken pulszon en överviktig bör ligga i för att inte riskera att svimma eller få andningsbesvär. Tyvärr tyder denna artikeln på att vi inte kan det i den utsträckning som behövs.
Men jag håller med forskarna i artikeln, det behövs mera undersökningen som denna där en större svarsprocent förekommer för att större växlar/slutsatser kan dras.
Ps. Kolla gärna in detta inlägget gällande personlig tränare-bluffen som jag skivit om tidigare
Hur skall en PT vara? Ds.
Studien heter "The Autopsy of Chicken Nuggets Reads 'Chicken Little'" som publicerades 2013 av Richard deShazo, Steven Bigles och Leigh Baldwin Skipworth i The American Journal of Medicine berör området: Innehåll i en Chicken Nuggets.
Jag har personligen inte sökt upp denna artikel, utan den dök självmant upp i mitt facebook-flöde, och på den vägen vill jag gärna dela med mig av vad den behandlar och vilken slutsats de drar.
Studien gick ut på att forskare i Jackson (Mississippi) ville testa hur näringsrika Chicken Nuggets var på 2 kedjor av helt "randomly selected" snabbmatsrestauranger i närheten av deras hälsocenter. Från varje ställe så valdes 1 nuggets från varje box.
Från ställe nummer 1:
Där innehöll Nuggets'en cirka 50% skelettmuskler, med resten beståendes av mestadels fett, men med några blodådror och nerver förekommandes. När man analyserade närmare kunde konstateras att stora mängder epitel och annan stödjevävnad också förekom
Från ställe nummer 2:
Bestod av cirka 40% skelettmuskler från kyckling, samt även här, generösa mängder fett och andra vävnader, inkluderat bindväv och "nålar" av ben.
Resultatet visade att den sammanställda kompositionen (i medelvärde) av Chicken Nuggets från snabbmatsrestaurang 1 var:
- 56% fett, 25% kolhydrater och 19% protein.
Motsvarande siffror för restaurang nummer 2 var:
- 58% fett, 24% kolhydrater och 18% protein.
Slutsats: Chicken Nuggets anses inte vara en bra källa till protein, och innehåller alldeles för mycket fett. Avstå därmed denna produkt, menar forskarna bakom artikeln.
I en tidningsartikel från Huffingtonpost.com som publicerades den 13 mars 2014 så har man rangordnat de mest populära menyerna från snabbmatsrestauranger (A Definitive Ranking of Fast Food Menu Items). På plats 19 kom McDonald's Pommes Frites, på plats 16 kom McDonald's Big Mac, på plats 10 kom Chicken Nuggets och på plats 8 kom Burger Kings Whopper. Vinnaren på deras lista finns inte i Sverige men det var Five Guys Cheesburger. Ni kan kolla själva på denna länk:
http://www.huffingtonpost.com/2014/
// Jenny
